Home Blog

En vecka i October

Summerar veckan som gått. Många politiker är föreningsmänniskor och så även jag. Måndag till fredag med politik avslutades med helg i föreningsliv.
MÅNDAG
Veckan startade med ett klurigt uppdrag. Besök i åk 9, Stora Högaskolan med Kommunalrådet Maria Renfors. Verksamhetsbesök är intressanta och lärorika. Det kluriga denna gång var att det var dotterns klass. Hon är 15 år och tyckte inte mamma var så pinsam utan jag fick till och med beröm, det gör mig nöjd med framträdandet. Åt sedan lunch med Rotary som har kommit igång med coronaanpassad verksamhet.
TISDAG ⏰Vaknar klockan 04 och är i Stockholm i god tid till kl 08. Finansutskottet har öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken med Riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankchef Henry Ohlsson. 🦠Gör ett antikroppstest men det visar inte på några antikroppar för covid-19. För två veckor sedan fick jag några dagar med riktigt hög feber och gjorde ett covid-test men det visade inget.
🐎Spelar in en podd om de höga bonus malus skatterna som bl.a drabbar husbilar, hästfolkets bilar, m.fl. Nu kommer nya nivåer på dessa skatter nästa år. Gruppmöte med partiet. Avslutar dagen med pizza tillsammans med en kollega.
ONSDAG
🚬Deltar i paneldebatt om tobak som Tobaksfakta ordnat. Viktigt att ungdomar i skolan har möjlighet till tobaksfri skoltid. Tyvärr är snuset inte klassat som tobak trots att nikotinet i tobak kommer från tobaksplantan. Nästan alla som använder tobak har börjat i tonåren. Väldigt stor andel har börjat med snus och går sedan över till cigaretter. Att snuset inte är klassat som tobak gör att snuset går under radarn och kan delas ut och marknadsföras direkt till unga. Anledningen att snuset inte är klassat som tobak är att det inte dras ner i lungorna utan stoppas i munnen och då blivit klassat som livsmedel. Nikotin kan tas fram på kemiskväg men det är dyrt. Nikotinet i snus kommer från tobaksplantan. Nu lanseras ett vitt snus som tobaksfritt, trots att snusets nikotin kommer från tobaksplantan. Det vita snuset smaksätts med tilltalande smaker som citrus, mint, sommarbär osv. Snus innehåller nikotin runt 15 mg. Nu har snus lanserats med 45 mg. Håller med om att snus är bättre än rökning eftersom inte någon mer än användaren utsätts för gifter och lungor slipper röken. Men snus är inte bra och snusaren utsätter ofta sig själv för många timmar per dygn med nikotin.
Tjänstgör vid voteringen i kammaren. Kvällen avslutas med att läsa handlingar i soffan. I politikeruppdraget så är det några hundra sidor att läsa varje vecka.
TORSDAG
🏋🏼Personligt rekord. Varit uppe i tre olika frågor och ämnen i talarstolen under samma eftermiddag.
Hakade på kollegan Lars Beckmans interpellation om vardagsbrott. Frågade minister Mikael Damberg om var han avser göra för vardagsbrotten i Stenungsund. Våldtäkt som tas tag i först efter att Lamott uppmärksammade den. Organiserad brottslighet och där tiggare hämtas upp i fina bilar. En kvinna blir nedslagen av tre män när hon rastar hunden. Matvaruaffär som är frustrerad över att inte få porta snattare till butiken.
Sedan är den allmän frågestund och då ställer jag frågan till minister Morgan Johansson. Vad görs mot de militanta djurrättsaktivisterna? Pratar om att lantbrukare måste känna sig trygga och värmas om produktionen av livsmedel ska öka.
Tredje gången talar jag om äganderätten som behöver stärkas och strandskyddet göras om. Tänk att den här frågan har jag jobbat med under hela mitt politiska liv. Känns att den finns i ryggraden. Det var Kjell Jansson som jag hakade på i hans interpellation, IP. Kjell uttryckte sig så till minister Johansson att äganderätten är grundlagsskyddad och ändå urholkas den, regeringen har inte den i sin ryggrad eller DNA. Johansson fastslog att allemansrätten finns i samma grundlag. Kan konstatera att de behandlas olika fast de finns i samma grundlag.
LÖRDAG
⛄️Dags att sätta upp snökäppar. Som ordförande i samfällighetsföreningen gäller det att se till att kaffe, korv och fika finns till alla. Så roligt att träffa grannar och det är många som kommer till vägens arbetsdagar så även i lördags. Tror att vi var runt 25 pers. Utöver snökäppar så städas det i diken och röjer grenar och sly. Under arbetsdagen berikades vägen även med en mötesplats till.
🍴Lördagen avslutades med en trerättersmiddag i stallet. Dan och jag vill tacka våra underbara tvåbenta stallgäster för att de valt vårt stall. De är så bra allihop❣️ Tack kocken och svågern Carlo 🇮🇹för en fantastisk middag! Tack moster Malin för en underbar, vacker och mastig chokladtårta! Behövde inte äta under söndagen heller. 😋
SÖNDAG
Nellies förening som hon tävlar för ska arrangera SM i år. Så söndag förmiddag hämtade jag upp Fia för att vi gemensamt skulle fixa VIP och pressrummet på Grevagården i Skövde. Vi var runt tio pers som jobbade hela söndagen med dessa förberedelser. Föreningen har en ledning som är otrolig på att fixa och ordna. Så det känns bra att få bidra med det som vi kan.
🤩Tillsammans blir det mycket gjort och roligt är det också!

Slå inte undan benen för Västra Götalands ridklubbar

Svensk ridsport hotas om Socialdemokraterna och Miljöpartiet går vidare med utredning om övergödning. Att exempelvis endast använda en hage i tio år är inte rimligt, skriver riksdagsledamoten Sofia Westergren (M).

DEBATT. Utredningen om övergödning som Socialdemokraterna och Miljöpartiet låtit göra är ett hot mot ridsporten. Om förslagen i utredningen blir verklighet riskerar de att slå undan benen för svensk ridsport. Utredningen ger förslag på lagändringar och nya förordningar. En del saker i utredningen är relevanta, vilket hästägare gärna tar till sig medan andra delar är oklara och saknar stöd både i vetenskap och bland hästägare.

I dag finns det fler hästar än kor i Sverige och det är naturligt att fokus läggs på hästhållningen. Det finns cirka 350 000 hästar och alla stall med mer än två hästar inkluderas i förslagen. Syftet är att minska övergödningen som sker när det blir för mycket av vissa ämnen i naturen, men som all växtlighet behöver i lagom mängd.

Ämnena som utredningen fokuserar på är kväve och fosfor. Huruvida hästgödseln är en källa till övergödning behöver diskuteras och fakta som styrker frågan saknas i utredningen. Om det skulle visa sig stämma så kan det inte vara problemet i hela landet eftersom hästhagarnas beskaffenhet, läge och användning varierar stort.

Avrinning mot Östersjön är utpekat som särskilt känsligt, men att belägga hela Sveriges yta med samma restriktivitet som mot Östersjön är inte rimligt. En hage som sköts genom betesputs, gräsharvning, mockning och balanserad användning behöver vissa år till och med få extra konstgödsel för att ge ett bra bete. Detta exempel visar att hästgödseln inte ens ger tillräckligt med näring för många gräshagar.

Ett bra förslag med utredningen är att arbeta för att hästgödseln bör ingå som gödning till bondens åkrar. Redan i dag mockas många hagar av hygienskäl. Hästar mår bättre av att det mockas så att de inte får i sig parasiter, eller så kan deras hovar och ben reagera på upptrampad, omockad mark. Ett sätt att göra gödseln mer attraktiv till jordförbättring kan vara att använda torv eller något annat strö som bonden vill ha på sin mark.

Tyvärr finns det några riktigt dåliga förslag och de upprör hästsverige mest:

  •  Utredningen föreslår att antalet hästar i en hage inte bör överstiga två till tre stycken i en hage per hektar.
  •  Hästar får inte vistas närmare än 10 meter till vattendrag.
  •  Hagar får endast användas och måste plöjas upp efter 10 år.

Att sätta en generell och nationell siffra på hur många hästar som får vara ute i en hage fungerar inte i praktiken, eftersom hur mycket och hur ofta hästarna är ute beror på saker som hur betet är och deras temperament.

När det gäller frågan avstånd för hästar till vattendrag och strandskydd skulle förslaget innebära att området mellan staket och vatten skulle växa igen, vilket skapar en konflikt mellan strandskyddets syfte att hålla stranden tillgänglig för allmänheten. Och att endast använda en hage i tio år är inte rimligt eftersom det tar många år innan gräsunderlag efter plöjning och nysådd blir bärkraftigt nog för att klara galopp och glädjeskutt av en stor häst på 500 kilo.

Om förslagen skulle bli verklighet riskerar de att slå undan benen för de flesta eller kanske till och med för alla Västra Götalands ridklubbar. Västra Götaland ligger havsnära med en mängd sjöar och vattendrag och de ligger långt ifrån Östersjön vars problem utredarens förslag huvudsakligen riktat in sig på.

Det pågår redan aktivt ett miljöarbete på flera ridklubbar. Till exempel har ridklubbarna från Stenungsund, Tjörn och Orust sökt och fått stöd från både Havsmyndigheten och från LOVA, lokala vattenvårdsprojekt, för åtgärder som minskar övergödningen.

Stenungsunds ridklubb, där var fjärde tjej i åldern 6-16 år sett till klubbens närområde rider på ridklubben, har fått LOVA-bidrag med 1,7 miljoner kronor för aktiva åtgärder. De har flyttat hästhagar för att skapa en så kallad näringsfälla och de har dränerat hagar där vattnet leds genom en växtbuffert som skapats. Arbetet är ett lysande exempel på hur man med information, kunskap och finansiering kan nå bra resultat till gagn för miljön utan ytterligare pålagor.

Det är viktigt att hästsverige opponerar sig mot utredningen med sakargument från verkligheten för att frågan om övergödning ska få en mer balanserad syn och som blir till nytta för miljön och inte slår undan benen på hästsverige.

MP:s miljöpolitik är häpnadsväckande

Miljöpartiets miljöpolitik är häpnadsväckande. De sätter populistiska åtgärder utan klimateffekt framför åtgärder som – tillsammans med alla Sveriges drivna och framtidsfokuserade företagare – kommer att sätta Sverige på kartan som världens första klimatneutrala välfärdsland. Regeringens prövning av det miljötillstånd som Preem har ansökt om vid raffinaderiet i Lysekil är det senaste exemplet i raden på skiljelinjen mellan regeringens och vår klimatpolitik.

Lokala MP-toppar: Historiskt svek om regeringen inte stoppar Preemraff

Sverige har några av världens mest klimatanpassade industrier. Preems raffinaderier är två av dessa. Det är sorgligt att Miljöpartiet inte litar på och visar tilltro till Sveriges industrier. Att Miljöpartiet inte stå upp för svenska industrier i sitt klimatarbete är inget annat än en förolämpning mot de medarbetare som varje dag jobbar för en utveckling av företagen i hållbar riktning.

Preem är avgörande

Preem är Sveriges största drivmedelsproducent och står för 80 procent av produktionen i landet. Preems raffinaderier är av den anledningen avgörande för att säkra den svenska försörjningen av drivmedel. Utan Preem skulle vi behöva öka importen av drivmedel kraftigt, sannolikt från länder och företag med avsevärt lägre ambitioner och miljökrav. Preem har dessutom en avgörande roll för utvecklingen av nya hållbara drivmedel som kommer från restprodukter från skog och lantbruk i Sverige. Om det inte var för Preem skulle utsläppen öka på kort sikt och därmed förhindra en omställning mot nollutsläpp på längre sikt.

Regeringen måste följa lagen

Den pågående pandemin har slagit hårt mot det svenska samhället och vi ser att arbetslöshet och otrygghet ökar. Om regeringen stoppar Preems utvecklingsplaner i Lysekil, bidrar beslutet till att ytterligare skapa osäkerhet i svensk industri.

Vi förväntar oss att regeringen följer lagen och står upp för svenska jobb. Svensk industri behöver fortsatt växa genom att ges rätt förutsättningar som kan bidra till att klimatmålen nås på såväl kort som lång sikt.

Upp till bevis

Trots att Mark- och miljööverdomstolens yttrande är glasklart har Miljöpartiet lyckats få igenom en regeringsprövning som ett försök att runda miljöbalken. I grund och botten finns det inget som gör det möjligt i svensk lag att stoppa Preems planer. Däremot är beslutet att låta regeringen pröva frågan kontroversiellt. Inte heller är det säkert att denna hanteringsordning ligger i linje med svensk lag. Nu är det upp till bevis – Stefan Löfven (S) är kallad till konstitutionsutskottet för att stå till svars för regeringens agerande.

Genom att säga ja till utbyggnad av Preemraff i Lysekil vill vi ge svenska industrier förutsättningar att utveckla sin verksamhet på ett sätt som värnar jobb, trygghet och klimat. Vi vill ställa om Sverige hållbart. Vad vill regeringen med Miljöpartiet i spetsen?

Riksdagens hästnätverk

Har deltagit i ett videomöte med utredaren Håkan Wåhlstedt, Therese Hansson och Linda Kumblad. Det var riktigt svårt att få besked och de konstaterar det som vi kan vara överens om:
1. Utredningen ger inga tydliga lagförslag.
2. Det finns lokala övergödningsområden som behöver tas i.
Tyvärr kvarstår osäkerhet. Det framkom i mötet att tjänstemännen behöver få starkare tillsyn. Jag ställde frågan att det då är viktigt att ingen tjänsteman kan ta med sig något av de förslag från bilaga 4 som mycket av debatten handlar om.
Förslagen är att:
  1. Endast 2-3 hästar per hektar
  2. 10 m växtbarriär till vattendrag
  3. Användande av hage, max 10 år
Fick inte så många svar i detta möte och tänker ta frågor vidare till ansvariga ministrar. Angående om användandet av hage påstods det finnas evidens för att en hage som är använd i 10 år utgör läckage av näringsämnen.
Tack för att hearingen gjordes med Wåhlstedt, Hansson och Kumblad fast utredningen är avslutad sedan ett halvår och ligger nu på regerings bord.
Tack Hästsverige för att ni är på tårna och opponerar på utredningen för det behövs!
Tack Alexandra Anstrell för initiativet till hearingen och till startandet av Riksdagens hästnätverk.

Krisen i spåren av covid19 slår mot till alla sektorer i samhället

Transportsektorn drabbades tidigt när reserestriktioner infördes både mellan och inom länder.

Flyg ställs in och färre reser kollektivt för att minska smittspridningen. Samtidigt finns det ett behov av att nödvändiga resor görs och att svenska folket kan åka på semester. I semestertider använder många husbil men den orimliga husbilsbeskattningen i Sverige begränsar antalet familjer som har råd att investera i en egen ny husbil. Det är inte rimligt att en husbil i Sverige beskattas med årlig skatt på 25 000 kronor per år medan samma husbil i Tyskland kostar några tusenlappar per år liksom i Finland. Varför ska en svensk husbilsägare skattas extra hårt på grund av vissa partiers hat mot bilism? Ur miljö och klimatsynpunkt är vår inhemska straffbeskattning ett slag i luften men för svenska husbilsägare är det en ren straffbeskattning. Det är inte rättvist mot barnfamiljen eller pensionären som vill åka på semester i Sverige i en ny husbil. Skatten försvaras hårt i sociala medier av vänsterpartiets Ulla Andersson men det är regeringen med samarbetspartier som är direkt ansvariga för straffbeskattningen av svenska husbilsägare.
Även bilen fyller en viktigare funktion än någonsin. Man reser säkert väl skyddad från smittspridning. När andra trafikslag står stilla, eller minskar, ökar istället bilens andel av resandet. Det finns också tecken på att denna utveckling kan komma att bestå över lång tid. Enligt en artikel i Bloomberg Green i april konstaterades att bilanvändningen ökade i Kina när man öppnade efter sin lock-down. Det är högst troligt att fler kommer att undvika kollektiva färdmedel och istället välja bilen även på andra håll i världen framöver. Helt i enlighet med myndigheters rekommendationer.
Detta visar med all önskvärd tydlighet att personbilens flexibilitet och robusthet är svårslagen. Utan bilen skulle fler bli sjuka och ekonomin skulle bromsa in ännu mer än vad som nu är fallet. I många kommuner runtom i Sverige tycks man nu ha insett hur viktig bilen är, särskilt i kristider. Bättre möjligheter till parkering för att stimulera handeln i centrala staden har införts på flera håll. Växjö har infört helt fri parkering, i Eskilstuna kan man parkera gratis i tre timmar och i Göteborg har man halverat taxan på närmare 12 000 parkeringsplatser.
Allt detta är bra och välkomna åtgärder. Men de borde inte bara vara tillfälliga. Mer långtgående slutsatser borde dras när det kommer till planeringen för framtidens bilism. Bilen är inte mindre viktig när kristiderna är över. De lättnader som nu införs borde göras permanenta och fler åtgärder för att underlätta för bilismens måste till. Här följer några konkreta förslag som borde genomföras.
Planera för bilen i framtidens städer. Det har blivit på modet att planera bort biltrafiken i många stadskärnor i syfta ett gör dem attraktiva. Resultatet riskerar dock att det blir motsatt effekt när handel och affärsverksamheter flyttar därifrån. God tillgänglighet för bil måste även finnas i städerna. Annars skapar vi döda stadskärnor.
Gör de tillfälliga lättnaderna för bilismen permanenta. Bra tillgång till parkering borde alltid vara ett mål för planeringen. Fler kommuner borde sänka eller ta bort sina avgifter, det borde inte minst gälla för miljövänligare bilar. Förmånsbeskattning för anställda som har fri parkering eller garageplats vid arbetet borde tas bort helt och hållet. Att kunna ta sig till jobbet är ingen förmån, utan en nödvändighet. Tankar på att försämra parkeringsmöjligheter vid nya bostäder måste också avvisas. Beskattningen av bilismen måste vara rimlig och rättvis.
Satsa mer på väginfrastrukturen. Investeringar i gator och vägar är framtidssäkra. Krisen visar att vägtrafiken är det system som bäst svara mot de transportbehovs som finns för att samhället ska fungera. Detta är krissäkra investeringar som också kan bidra till att ”kick-starta” ekonomin när den värsta krisen är över. I sammanhanget blir en fortsatt utbyggnad av elvägar för både personbilar och tunga fordon viktig.
Räkna inte ut förbränningsmotorn. Förbränningsmotorn är säkrare i kriser och bör därför finnas kvar, men den behöver inte gå på fossila bränslen. Nya lokalt producerade biobränslen är en viktig del i i krisberedskapen i framtiden.
Strategin från myndigheter och en del politiker har under de senaste två decennierna varit att planera för minskad bilism. Denna attityd måste nu få ett slut. Istället bör staten, regioner och kommuner inse att bilens tid är nu och i framtiden. Bilarna blir fler, men de släpper ut mindre när fossila bränslen byta mot biobränslen och el, och blir allt säkrare. Låt krisen bli ett uppvaknande. Bilfientligheten måste få ett slut! Regeringen kan börja med att ta bort den inhemska straffskatten på husbilar för att visa sin goda vilja och förståelse för att Sverige är ett litet avlångt land där frihet med egen bil är en viktig del av vår svenska folksjäl.
© Lokaltidningen Stenungsund – ui.article.copyright
ui.retriever.copyright.text

BRA ATT VETA ANGÅENDE EU

EU är komplext och i grunden är EU bra för Sverige. Tyvärr har EU tagit ett kliv åt vänster och nu inkluderar att det ska lånas för att ge ut bidrag. Skulder som läggs över till nästa generation att betala.

Löfven har misslyckats i förhandlingarna och även gått utanför det mandat givits av riksdagen och EU-nämnden. Att skrivningar suddats ut om krav på rättstat och demokrati för länder som kommer att ta emot pengar från EU:s återhämtningsfond är inte bra. Löfven hade behövt återkoppla om ändringarna innan han skrev på.

BRA ATT VETA ANGÅENDE EU
United States Of Europe lär knappast bli någon verklighet, men ibland kan enighet vara till vår fördel då Corona-pandemin är den värsta ekonomiska nedgång som någonsin drabbat Europa och västvärlden.
Rätt skött, samt med kontroll, noggrannhet och tydlig styrning kan EU får den återhämtning som beräknats efter Corona och då är paketet bra även för Sverige med våra 70-75% export till EU.
Det kräver dock att flera länder genomför reformer för att få ordning på sin sedan tidigare dåliga ekonomi.
Bidragen till EU pga Corona per Svensk blir ca 14000kr och ungefär lika mycket i lån. Summa ca 32000kr. Allt lånas och betalas tillbaka gemensamt via EU-kommissionen till år 2058. Dvs ca 75kr/månad per Svensk i 38 år.
Lån och bidrag ges till de länder och företag som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen till följd av Corona.
Flera av de EU-fonder som begärt extra pengar pga Corona, t.ex Klimatfonden får bara ca 30%, och kravet på att vara klimatneutrala till 2050 har helt tagits bort.
Sverige ett av de länder som nationellt satsar minst på företagens återhämtning efter Corona med 16% av BNP, jämfört med Tyskland 50%.
Sveriges EU-avgift blir 45 miljarder/år
Sveriges EU-rabatt blir 11 miljarder/år.
Sveriges bidrag från EU blir ca 15 miljarder/år

🌱Första halvåret 2020!🌸

Är på väg hem från en tjänstgöringsvecka i Riksdagen, antagligen den sista för vårterminen. En annorlunda termin som starkt har präglats av coronapandemin. I mitten av mars blev Riksdagens arbete förändrat, regeringen ville ta beslutandemakt från riksdagen, men Moderaterna sa Nej och fick fler partier i opposition med oss. En enighet fanns för behovet av en miniriksdag, beslut fattades att 349 ledamöter krymptes till 55 och för moderaternas del blev det att gå från 70 till 11 ledamöter.

Finansutskottet har jobbat intensivt under våren och vår utskottsetta Elisabeth Svantesson har jobbat extremt hårt. I detta nu så arbetas det med den tionde ändringsbudgeten vilket aldrig har hänt tidigare. Normalt är det en vårbudget och en ändringsbudget men nu är alltså nummer tio igång. Moderaterna har hela tiden satt Sverige främst och ställt sig frågan, -vad hade vi gjort i regeringsställning? Moderaternas agerande har varit viktigt för att rädda svenska jobb och företag. Moderaterna var tidigt på frågan om masstestning, det gör skillnad om man kan gå till jobbet eller inte beroende på om man är smittad eller ej, och många vill också veta för sin egen del, en oro man måste acceptera.

Nu har det gått några månader och vi vet mer om viruset, och så klart det är ett misslyckande att Sverige har tre gånger högre dödstal än våra grannländer, det är även en tragedi att våra äldre inte har skyddats tillräckligt. Nu ska en coronakommission tillsättas och det är väldigt märkligt att kommissionen inte ska få uppdraget att granska regeringen och myndigheters agerande i pandemin, något som borde vara en av de viktigaste uppgifterna. Resultatet behöver redovisas skyndsamt och inte två månader efter riksdagsvalet 2022, som regeringen vill.

Tyvärr har Sverige en regering som har tagit sig igenom en högkonjunktur med ökad arbetslöshet. Redan innan corona hade Sverige den lägsta tillväxten i EU, och under perioden med Löfven som statsminister har 27 av 28 länder i Europa fått lägre arbetslöshet. Tyvärr är Sverige det enda landet som fått höjd arbetslöshet.

Första frågan under våren som jag ställde till ansvarigt statsråd var till Magdalena Andersson. Frågan handlade om att bidragslinjen utvecklas på bekostnad av arbetslinjen då allt färre försörjer allt fler. Löfven lovade i valrörelsen att Sverige skulle få EU:s lägsta arbetslöhet, istället fick vi EU:s lägsta tillväxt.

Nästa fråga i kammaren gick till Miljöminister Isabella Lövin. Frågade henne om hon ser något samband mellan allt högre nationella miljökrav och företagsutflyttning till andra länder? Tog Preemraff som ett exempel och som vill expandera i Lysekil för att utveckla framtagandet av drivmedel med mer inkludering av skogsråvara. En bra utveckling om man ser till den globala miljönyttan och att det skapar arbetstillfällen lokalt.

Min tanke var att driva på med hästrelaterade frågor under våren. Veckan när Riksdagen gick till miniriksdag så skulle jag haft en interpellation om förmånsbeskattningen för fyrhjulingar inom jordbruket. Idag beskattas de med 3000 kr/månad för att de kan användas privat. Orimligt tycker jag och frågan är nu omgjord till skriftlig fråga till finansminister Magdalena Andersson.

En tredje fråga handlar om att de tillfälliga förändringarna i A-kassan ska vara tillfälliga och återgå post corona. Fick ett helt annat svar av Eva Nordmark som pratade om ytterligare inkludering i A-kassan. Så nu får hon också en skriftlig fråga.

Mitt engagemang i bilnätverket och dess frågor är i många delar gemensamt med vad jordbruket och hästfolket behöver. Såsom sänkt bränslepriser, ändring av bonus malus. Det är utsläppen och inte bilar/fordon som ska minska. 🚙

Då riksdagen minskat ner har jag jobbat mycket hemifrån, första veckan kändes konstigt men videomöten blev snabbt rutin. Pratat med många företagare i flera olika konstellationer, från det enskilda samtalet till att vi Moderater på västbänken anordnat videosamtal med organisationer, företag och intressanta personer för att vara så förankrade vi kan och veta vad som händer kontinuerligt. Kommunalrådet Maria Renfors och jag har kommit igång med våra företagsträffar och fått upp en bra rutin.

Nu önskar jag alla en trevlig sommar, i dessa tider av oro är det viktigt att ändå hitta tid för avkoppling och eftertanke, samt planera inför framtiden.🔆🔆🔆

Sverige behöver bli tryggare!

Har idag varit hos Skatteverket för att lära mig mer om folkbokföring, och där är många bekymrade över de brister som finns i rutinerna. Sverige behöver bli tryggare. Ska skriva skriftliga frågor till ansvariga ministrar så de har något bra att sysselsätta sig med under sommaren. ☀️☀️☀️

🔵Idag kan vem som helst skriva sig på vilken adress som helst, vilket skapar stora problem för dem som är rättmätiga på adressen. De mest prioriterade ärendena tar ungefär ett halvår innan den felaktigt skrivna adressaten blir avskriven från adressen vilket är en orimligt lång tid. Personen som skriver sig på adressen utan lov kan dessutom vara kriminell, ha stora skulder, och finnas i belastningsregistret vilket kan vålla problem samt leda till besök av kronofogde eller polis.

Här har inte lagstiftningen hängt med och något behöver göras. Skriver sig någon felaktigt på en adress så ska det gå lika fort att avskriva samma person. Idag ska personen ifråga kommuniceras och om inte kontakt fås så ska det kungöras. Det här tar många månader. Dessutom ska personen ha en ny adress att skrivas på vilket inte alltid finns. Mitt förslag är att om någon olovandes skriver sig på någon annans adress så ska man kunna avskriva personen samma dag.
Idag är svaret att personen då ska bli kommunicerad och ha en annan adress att använda, med ibland horribla konsekvenser för de drabbade.

🔵Idag finns det pass som i stor omfattning används av andra än den riktiga innehavaren. Användandet av varandras pass leder sällan till straff vilket är helt fel med tanke på vad konsekvensen ofta blir med användandet av falsk ID-handling. Tycker det är rimligt att pass hanteras som den värdehandling det är, och beställs många pass per år så behöver det kosta samt redovisas varför, det bör finnas en gräns, sen utfärdas inga fler pass.

🔵Idag så återkallas inte svenskt medborgarskap om det framkommer att det sökts på oriktiga grunder. Helt okej att låtsas kommit från ett land med skyddsskäl och sedan ändra till det land man faktiskt kom ifrån för att få sina anhöriga att komma till Sverige.

🔵 Idag kan samma person ha flera samordningsnummer. Dessutom kan samma person ha bidrag från flera länder samtidigt genom flera identiteter. Ansvariga myndigheter kontrollerar inte äktheten på de ID-handlingar som sökande visar upp. Fingeravtryck är ett bra sätt för att få ordning så inte samma person ska kunna ha flera identiteter. Moderaterna har redan kommit med förslaget om fingeravtryck som grundläggande ID-kontroll.

Sverige behöver bli tryggare!

TACK alla hjältar!

Varannan måndag träffar jag och oppositionsrådet Maria Renfors företagare och organisationer. Möten som sker digitalt eller IRL. Tack till Tonys restaurang, Prevent safety solutions och Stendahls bil för att ni tagit er tid och delat med er av kunskap och reflektioner. Som politiker är det grundläggande att lyssna in för att förstå vad som händer i varje tid. Så imponerad av handlingskraft, omställning och anpassning till rådande läge. TACK alla hjältar, både företagare och lojala kunder som stöttar lokalt. Tillsammans ser vi till att företag lever över coronapandemin!

1 maj firas med symbolpolitik!

Plastpåseskatten är hårt kritiserad. Anledningen till skatten är att Sverige vill bidra till att uppnå EU:s mål om att förbruka max 40 plastbärkassar per person och år till 2025.

Sverige har minskat användandet sedan 2017. I

dag görs plastbärkassar av återvunnet material till 80%.

När kassarna används till att bära hem varor så återanvänds de ofta som soppåsar om de inte återanvänds till att bära hem varor ytterligare en gång.

Plasten som finns i världshaven kommer från tio floder i Asien och Afrika, deras andel beräknas till 90 procent.

Konsekvenser av den här symbolpolitiken är att svenskar kommer att köpa importerade, fossilbaserade soppåsar istället för att använda svensktillverkade plastbärkassar i återvunnet material.

🥀 Skatten saknar miljönytta.

🥀 Skatten kommer att styra över användandet till sämre kassar för miljön.

🥀 Skatten ger fel signaler till näringslivet som ville leda utvecklingen av kassar för en bättre miljö.

Gymnasielagen – ett nej är ett nej!

Lagen ska inte ändras för att gynna folk utan asylskäl.
Min mail har under den senaste tiden fyllts med meddelanden där avsändaren vill att jag ska rösta JA för gymnasielagen, meddelanden som är skrivna av personer med personliga kopplingar till ungdomarna.

I politiken så måste man ha ett varmt hjärta men behålla hjärnan sval. Vi moderater är kända för att basera beslut på fakta och inte känslor. Känslor kan skymma expertkunskapen, de ekonomiska konsekvenserna och rättsprinciperna.

Politiska beslut ansvarar för att skattekronor används effektivt, det är medborgarna som betalar in skatt och det är politiken som fördelar dessa pengar. Valet 2018 var ett stort svek mot medborgarna, gapet ökade mellan folket och den regering som skapades efter stor vånda. Svenska folket röstade för en minskad migration, men fick en regering med stort inflytande av ett litet parti som knappt kom över riksdagsspärren på 4%, miljöpartiet. Dessutom stöttas regeringen av centern som också vill öka invandringen markant.

Gymnasielagen stiftades för att ge möjlighet till att i huvudsak unga män som saknar asylskäl får stanna i Sverige. Lagrådet varnade för Gymnasielagens konsekvenser med orden ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Tyvärr kördes lagrådet över av S, MP, C och V som röstade för den.
Det är dessa partier som är ansvariga för det mänskliga lidande och de samhällsproblem man orsakat, inte vi som säger NEJ till amnesti för personer utan asylskäl, och upprätthåller viktiga rättsprinciper.

Nya arbetsmetoder i coronatider.

Västbänken, riksdagsledamöter i västra Götaland skapar möten med fackorganisationer, arbetsgivarorganisationer och andra organisationer på nationell eller regional nivå. Dessa möten är väldigt givande och ger en bred förståelse i denna nya och komplexa tid. Rätt saker måste göras för att Sverige så snabbt som möjligt ska kunna återgå till det normala efter coronapandemin.

Stolt över Moderaterna som är ett parti som lyssnar först och handlar sedan. Detta har utmärkt Moderaterna i flera frågor som är svåra och viktiga i nutid.

Regeringen ville ta makten från riksdagen i coronatiden för att kunna agera snabbare. En otroligt svår fråga som verkligen skaver och som den kloka moderatgruppen verkligen har stött och blött på ett konstruktivt sätt. Regeringen har hörsammat M i viktiga delar i frågan vilket är bra. Dessvärre hörsammade inte regeringen kritiken från SKR (Sveriges kommuner och regioner). Kritiken handlade om att SKR var kritiska till att lagstifta om omfördela resurser (personal och material) mellan sjukhus i landet. Moderaterna har lyssnat till detta och lägger in detta om frivillighet i sin följdmotion.

I dagens möte via skype med arbetsgivarorganisation gavs Moderaterna lovord för att de hörsammats och vikten av direkta stöd till företag i nödläge.

Tre bra saker som Moderaterna behöver uppmärksammas för
💙 Moderata riksdagsgruppen ifrågasatte Regeringens vilja att ta makten från Riksdagen i coronatider. Partier som SD och KD gav regeringen den makten redan i första steget.
💙Moderaterna är det enda partiet som hörsammat SKR, Sveriges kommuner och regioners remissvar och återger det i sin följdmotion till regeringens proposition om maktsförflyttning från riksdag till regering i coronatider.
💙Moderaterna är partiet som håller hjärtat varmt och hjärnan kall även i dessa svåra tider och är behjälplig opposition för Sveriges bästa.🇸🇪

Videosamtal med 15 lokala företagare från olika branscher

Företagaren och entreprenören Ann-Sofie Hermansson och jag har idag haft ett videosamtal med 15 lokala företagare från olika branscher. Samtal om hur de har det i coronakrisen och hur de ser på framtiden. Värdefulla inspel som jag tar med mig till Riksdagen och finansutskottet. Hur ska politiken förstå företagarens risker, sömnlöshet, grubblande över hur livet ska bli när huset är pantsatt och intäkterna tagit stopp? Vikten av att förstå skillnaden mellan företagaren och företag. All politik som nu produceras i snabb takt, hur ska den komma småföretagare till del? Hur ska hjälpen hinna fram i tid så företag räddas?

Förslag och åsikter som kom fram
Sänk momsen med 50%
Mer lån skapar ytterligare skuld och oro.
Coronatiden har inget slutdatum vilket gör att ingen vet när normalläget och intäkter kommer.
Branschspecifika stöd för turist och en del av restaurangnäringen kommer inte att få igen intäkter som skulle varit i coronakrisen.
Resonemang kring beteendeförändringar efter krisen.
Problem med korttidsarbete när tiden fluktuerar mellan anställda olika dagar. Önskemål att få se det på totalen istället för individnivå.
Mer information om entreprenörskap och företagens betydelse i media och TV. Gärna debatter.

Ett privilegium att arbeta i finansutskottet

Ett privilegium att arbeta i finansutskottet under Elisabeth Svantessons ledning. Som grädde på moset är jag ersättare i skatteutskottet med Niklas Wykman som gruppledare.
Två suveräna ledare!

Elisabeth Svantesson har i en mycket krävande tid klivit fram och tagit ansvar för Sverige. Med genomarbetade förslag som bottnar i förståelse för hur ekonomin och företagsamhet fungerar har hon drivit fram åtgärder som dämpar krisens effekter.

Att från oppositionsposition kunna axla så mycket ansvar visar också vilken finansminister Sverige behöver när vi ska återbygga jobb och tillväxt efter epidemin.

Allt för att hindra sjukdomen och klara sysselsättningen. Banker och bolag som får statligt stöd kan inte samtidigt göra utdelningar och betala bonusar. Nu behöver alla göra allt för jobben.

I hela Sverige uträttas just nu stordåd. I sjukvården arbetar människor dygnet runt för att skydda liv och hälsa. I äldreomsorgen slits det för att hjälpa samhällets mest sårbara. I skolan kämpar lärarna med att säkra kunskapsuppdraget. Busschafförer, butikspersonal, cykelbud, i bransch efter bransch gör alla sitt yttersta för att vårt samhälle ska fortsätta att fungera så bra som möjligt. Inte sällan med en personlig risk för att bli sjuk.

Många är de företagare som nu oroar sig över sin ekonomi och sitt livsverk. Statliga stödåtgärder kommer på plats en efter en. I dessa tider behöver de med mest resurser och störst möjlighet att påvekra vara föredömen. Banker och bolag som är föremål för offentligt stöd behöver nu säkra sin motståndkraft så att vi långvarigt kan skydda jobben. Skattemedel ska inte gå till bonusar och utdelningar.

Ett ödsligt Stockholm

Kom till Stockholm i måndags, efter en telefonkonferens med partigruppen om nytt läge för Sveriges riksdag. Istället för 349 ledamöter så är det endast 55 pers som ska tjänstgöra i votering. För moderaterna så ändras det från 70 till 11 tjänstgörande ledamöter. Nu är riksdagen satt i krisläge och debatterna kommer att bli påverkade och mindre.

När jag gick till riksdagen i morse, genom Kungsträdgården så kändes det dystert. Gatorna är tomma, de få personer som möttes hade respektfullt avstånd emellan. Körsbärsblommorna har börjat blomma men människorna som borde njuta av blomningen saknas.

Finansutskottets möte handlade om corona, corona och crona. Tre myndigheter gästade Finansutskottet; Finansinspektionen, Skatteverket och Riksbankens Stefan Ingves. Det är en allvarlig situation som behöver kraftiga åtgärder. Turism- och besöksnäring, transportbranschen och mindre företag utan goda bankkontakter noteras ha det extra svårt. Vad kan läras av tidigare kriser? Ingen vill ha en upprepning av det som hände i tidigare kris när bankernas beslutanderätt togs bort från lokalkontoren och till att skötas centralt. Följden var att den lokala förankringen försvann och livsdugliga företag gick i konkurs. En vårdslös hantering och det är viktigt att så mycket som möjligt kan räddas så Sverige kan fungera så normalt som möjligt efter krisen.

Nu är det viktigt att minska smittspridning och tvätta händerna ofta och noggrant. Särskilt äldre behöver vara mycket, mycket försiktiga och helst undvika socialt umgänge. Nu gäller det att hjälpas åt och ta ansvar.

Tack till alla hjältarna i sjukvården

Just nu kämpar hjältarna i vården över hela landet för att behandla drabbade av coronaviruset. 💙

Visa ditt stöd och underlätta deras arbete genom att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

Heldag i Backaryd med Riksdagens Bilnätverk!

Känner oro för hur vårdslösa politiska beslut slår mot svenska företag. Utvecklar detta i slutet av inlägget men först en presentation av vilka företag som vi fick äran att träffa idag.

Svenska LCV-Föreningen, en förening som organiserar företag som sysslar med lätta lastfordon, max 3,5 ton. Föreningen inkluderar bland annat de företag som vi idag besökte. Företagen har blivit ett riktigt kluster där de vässat kompetensen till avancerade påbyggnationer. För dagen såg vi en pickup under ombyggnad till polisbil för hund. Jordbruksverket har dömd ut de gamla bilarna och underkänt storleken för hundburen. Polishundarna får nu en välförtjänt komfort som Ydreskåp konstruerat. Förutom att platsen utökats till att hunden ska kunna sträcka ut benen ordentligt när den ligger ner så kontrolleras klimatet i buren med automatik för maximal komfort. Nästa företag inom klustret bygger sedan in hundskåpet i bilen. Andra medlemsföretag är U-lift, Euro-Lans och Karosseriverken. Det lokala företaget U-liften exporterar i stort sätt hela sin produktion som är rullstolsliftar och ramper. Det är deras liftar som sitter på X2000 tågen, men i övrigt är det främst den tyska och norska marknaden som gäller. På X2000-tågen fick de leverera efter att SJ haft problem på julhelgerna två år i rad, då kom ordern till Ronnebyföretaget.

 

Företagen vittnar om att det är svårt att få tag på personal med rätt kompetens, men det finns ett samarbete med skolan så att det utbildas elektriker med den specialkompetens som krävs för bilmontage.

Nu till lite svårigheter som företagen ville skicka med oss riksdagsledamöter.

Företagsklustrets affärer påverkas av offentliga upphandlingar och dessa sker ryckigt. Vissa år är det små oplanerade inköp för att andra år följas av större inköp som gör att det hopar sig och kan bli svårt att hinna med.

WLTP är ett EU-direktiv som förenklat handlar om hur avgaserna mäts. Sverige har valt att beskatta efter WLTP på ett hårdare sätt än andra EU-länder vilket slår hårt mot svenska företag. Stor osäkerhet har funnits hur detta slår mot ombyggda fordon.

Bonus Malus som är ett svenskt påhitt slår hårt mot vissa fordonstyper, och speciellt hårt mot fordon där det saknas alternativ. Som ett exempel så slår malus hårt mot polisens hundbilar som kommer att dra på sig en årlig fordonsskatt på ca 30000 kr. Tanken var att malus, straffskatt på fordon som klassas som miljöbovar skulle betala bonus till miljösmartare fordon. Resultatet har visat att elbilar får bonus utbetalt och vips så lämnar fordonet Sverige och exporteras. Motsvarande dumhet sker på malussidan där nybilsköp uteblir och blir ersatt av begagnat och i förlängningen kommer dessa att ske i ökad grad hos våra grannländer.

Företagen tycker att det är bra med regler men ser en trist utveckling när det inte samma regler gäller hos alla. EU-direktiv tolkar varje land och implementerar på sitt sätt. Detta får en konsekvens att ett till synes gemensamt regelverk ser väldigt olika ut. En bil som inte är godkänd i Sverige kan registreras i annat EU-land och importeras till Sverige trots lägre standard i t.ex säkerhet eller miljö.

Överklaganden som sker i offentliga upphandlingar skapar osäkerheter och ofta utan att leveransdatum flyttas fram, vilket skapar stor arbetsbelastning, stress och ekonomiska risker.

Företagen önskar sig förutsägbarhet och långsiktighet.
Det får allvarliga konsekvenser när EU-direktiv överimplementeras och Sverige hela tiden ska vara bäst i klassen. När gapen mot andra länder finns och ökar så försvinner företagen och kapitalet dit som det är mer lönsamt och gynnsamt. Företagen vittnar redan om att påbyggnationer för större bussar över 22 sittplatser görs inte längre i Sverige. Dessa byggnationer har flyttat till länder i Baltikum och Polen.

När fordonen handikappanpassas så sänks fordonet ner för att underlätta för handikappade att komma i och ur. Elfordon har batteriet monterat under och det hindrar ombyggnation för att sänka karossen. Konsekvens blir att höjden för rullstolen ökar. Oftast är det passageraren själv som manövrerar sin rullstol och höjden ökar riskerna. Generellt så ökar regler och dokumentation vilket minskar marginalerna. Justeringar med millimeterprecision. Fordonsbyggare som förr kunde godkänna tre olika dimensioner på sina däck godkänner idag endast en enda modell.

Landsbygdsfientligarödgrönaröran fortsätter sin framfart!

De skärpta reglerna av miljölagen innebär att bensinstationer över hela landet senast den 1 juli 2022 måste ha anpassat sig till de nya kraven. Det brådskar alltså med ombyggnaderna. De stora kedjorna som Circle K, Preem, OKQ8 och St1 redan gjort avsättningar och investerar löpande i sina drivmedelsanläggningar. Men mindre stationer på landsbygden som inte tillhör någon kedja ligger efter.

– Glesbygdsmackarna har helt enkelt inte hängt med och ibland är de inte ens medvetna om att detta behöver göras. Vi anser att de miljökrav som politiker och myndigheter ställer inte är orimliga. Det handlar om gamla miljösynder från 70-talet och tidigare från en tid när det inte fanns något miljötänk. Vi bedömer att branschen har en sammanlagd ofinansierad miljöskuld på 600 miljoner kronor, säger Robert Dimmlich från Svensk Bensinhandel.

Branschen jobbar också för att få till en egen lösning på finansieringsproblemen genom att inrätta en särskild fond dit medlemsföretagen fonderar pengar. Men inte alla de stora kedjorna har nappat på idén. Därför tittar Svensk Bensinhandel på en lösning där inte alla behöver vara med. Det finns knappt 3 000 mackar i Sverige som är bundna till en kedja. Därutöver finns runt 1 000 fristående glesbygdsmackar.

Sverige behöver en stram migration nu

Idag träffas alla partier för att diskutera framtidens invandringspolitik. Situationen i Turkiet gör Moderaternas krav i utredningen extra viktiga:

Det som utredningen nu måste ägna sig åt är bland annat de ingångsvärden som Moderaterna presenterade inför utredningen och som vi återkommande har lyft sedan utredningens arbete påbörjades. Det handlar om tre centrala frågor:

  1. Volymmål. Precis som vi har mål i klimat- och finanspolitiken bör även invandringspolitiken drivas av ett mål, som tydligt kopplas till vår integrationsförmåga. Vi anser att volymmålet bör ligga i nivå med våra nordiska grannländer och bli en viktig styrning för politiken att tänka långsiktigt och konsekvent. Ett överskridet volymmål ska däremot inte vara en avslagsgrund för en enskild asylsökande. Volymmålet står inte i strid med asylrätten.

  2. Stärkt återvändande. Det är ansvarslöst att utredningen för en långsiktigt hållbar invandringspolitik ännu inte har diskuterat hur vi kan stärka återvändandet. Efter statliga Delmis rapport borde det inte råda någon tvekan om vikten att ett nej faktiskt betyder ett nej. Men så ser det inte ut i dag. Spårbyte, gymnasielag och amnestier underminerar den reglerade invandringen och försvårar myndigheternas arbete. Vi borde i stället diskutera hur vi säkrar fler förvarsplatser och återvändandeavtal, och hur vi använder alla politiska verktyg, inklusive biståndet, för att länder ska ta tillbaka sina utvisade medborgare.

  3. Kvalificering in i välfärden. Asylrätten handlar om att söka och få skydd, inte om en ovillkorlig rätt till förmåner och bidrag. Sverige tillämpar bosättningsbaserade välfärdsförmåner. Det betyder i praktiken att den som är nyanländ får tillgång till viktiga förmåner från dag ett. Vi tycker i stället att man i större utsträckning ska kvalificeras in i välfärden genom arbete, permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Det stärker drivkrafterna till arbete och den långsiktiga finansieringen av vår gemensamma välfärd.

 

Stärk gränsen!

Sveriges flyktingsituation 2015 får aldrig upprepas! När Turkiets president nu öppnar gränsen mot Europa för migranter måste Sverige och EU agera för att skydda gränsen.

För att skydda Europas gränser vill vi:
 Skicka svensk personal, t.ex. gränsvakter, som hjälper till med bevakningen av EU:s yttre gräns
 Skicka resurser till Grekland och Bulgarien via EU-kommissionen för att bevaka den yttre gränsen
 Kräva att regeringen står upp för den yttre gränsen i EU. Annars kommer Moderaterna att försöka forma en majoritet för en sådan politik i EU-nämnden.

Ett år i riksdagen

Ett år i riksdagen

Studieresa i Förintelsens spår

Studieresa i Förintelsens spår

Arrangör: Forum för levande historia
Guiden Christer intervjuar Max.
Guiden Christer intervjuar Max.

En resa som betyder mycket och väldigt berikande för livet. Resan tog oss till platserna Auschwitz, Birkenau och Treblinka, men det var historien och människorna som var det centrala. Försökte förstå detaljerna som gjorde att Max Safir, idag 93 år trots alla odds överlevde.
Att medvetandegöra konsekvenserna av förintelsen är allas vår skyldighet, och för min del fortsätter det arbetet. Återger här några händelser, tankar och reflektioner.

Första stoppet är vid järnvägsstationen utanför Birkenau lägret. Guiden Krister berättar om en kvinna som överlevde men förlorade sin dotter. Forum för levande historia har gjort ett stort insamlingsarbete av berättelser från Överlevande. Ordet Överlevande är viktigt begrepp för dem de berör, de anser sig inte vara överlevare, de vill med det visa att det fanns starka överlevare som ändå dog i förintelselägren. Många historier vittnar om existentiella frågor, varför dog den och den och just jag överlevde?

Nu till historien om kvinnan. Hon beskrev när hon stod i folksamlingen och lugnade sin lilla dotter på 5 år med att hon aldrig skulle släppa flickans hand. När de kom längst fram i kön så slets de isär och kvinnan såg sin lilla flicka bli orolig och fösas iväg av vakterna. Bilderna följde med kvinna och hon blev besatt av att hitta sin flicka efter kriget. Hon åkte till många, många platser för att leta. Kvinnan skrev ner sin berättelse och hängde det i en påse på ytterdörren som sin sista uppgift i livet. Guiden med hjälp av historien ruskade om oss ordentligt, och öppnade sinnena för vad den här resan handlar om.

Husen inne i Birkenau var serietillverkade djurstallar som blev bostad för 700 personer/hus. Ett hus är återbyggt och det var tidigare huset för kvinnor som skulle svältas till döds. Max berättade om skriken ifrån huset. Man förstod kampen för överlevnad. Max återkom till vikten av att organisera maten. Organisera var helt enkelt att komma över mer mat än vad som erbjöds. Det kunde vara förråd, en viss handel förekom och till någon del av varandra. Hamnade någon i sjukstugan så måste man ha någon vän som brydde sig om att komma med vatten eller något att äta. Ingen klarade sig ensam i lägret. Den största anledningen till att inte rymma var att det fanns ingenstans att rymma till. Alla stängde sina dörrar, gränserna är stängda och om någon i en familj rymde så dödades de övriga i familjen, likväl som vänner och den grupp där rymmaren hade ingått. En brutal och hänsynslös kollektiv bestraffning.

Kriget startade långt innan, redan 1939. Max vittnade om slagsmål och att han som judisk pojke gömde sina lockar under mössan för att inte avvika från sina kompisar. Max pappa hade ett sågverk och en dag blev pappan överfallen och fick sitt skägg avklippt. Max berättar om den förnedring pappan kände och som lamslog hela familjen. Sågverket konfiskerades och det har aldrig getts någon ersättning till familjen efter kriget för detta. Max berättade också att han som liten pojke inte fick komma in i butiker och att han fick stryk av sina jämnåriga för att han var jude. Trots detta vill han inte känna sig som mobbad, utan att det var tiden som var sådan. Huset där Max växte upp fanns kvar vid vår resa men det är nog bara en tidsfråga innan det rivs, nyare hus har växt upp i en skarp kontrast mot den äldre bebyggelsen.

Gravplatser besöktes och de håller på att tas över av naturen. Gravar får tas om hand enligt judisk sed men inte restaureras. Gränsdragningen syns vara otydlig men grundtanken är att saker tas om hand kontinuerligt men när naturen har tagit över så är det så. Vi fick frågan om varför judiska gravplatser ser ut som de gör, någon svarade att alla anhöriga är döda så det finns ingen som sköter om gravarna. Guiden korrigerade med att säga att de som skulle skött gravplatserna inte är födda. Fundera, det är värt en reflektion.

Storheten i resan var att få göra den tillsammans med Max och hans fru, hans dotter sedan tidigare äktenskap, tillsammans med Max två barn-barn. Att försöka förstå vidden av hur det påverkar en person som levde i koncentrationsläger i en tid av livet som skulle varit skolgång. Kunskapsglappet av känsloliv som behövs för familjen. Det blev ett markant djup i den kunskapen som var påtaglig eftersom övriga familjemedlemmar var med på resan.

Kriget var slut och Max överlevde även dödsmarschen, kanske tack vare ett par kängor som togs från en död soldat. Samma kängor avkrävdes Max när han kom fram till lägret efter dödsmarschen men en viss byteshandel av mat gjordes trots att vakten som tog kängorna från Max stod långt över honom i hierarkin. Väl framme så var det många som åt ihjäl sig av färskt bröd och kött. Grannar till lägret kom med mat men Max vägde knappt 25 kilo och hade gett upp, och räddningen blev att Max gav sin mat till andra.
Max överlevde och kom till slut till Israel, även om det var krångligt, där träffade han sin fru som också var överlevande från koncentrationslägret. Första barnet föds i Israel men de bosätter sig sedan i Sverige där frunssyster bor.Max Safir
Max jobbar som lastbilsmekaniker och familjen vittnar om att arbetsmoralen är extremt hög hos honom, något som även hans arbetsgivare noterar och det var alltid Max som ringdes ut till behövande lastbilar som stod trasiga oavsett väder eller veckodag. Max sa aldrig nej till arbete.
Efter krigets slut så var det som att de överlevande bar på en skam. Ingen ville ha med dem att göra, de gjorde bäst i att lägga krigets fasor bakom sig och komma vidare i livet så fort de bara kunde. Skammen och en skolgång som ersattes av koncentrationsläger gav mindervärdskomplex, skapade en hård attityd i Max fortsatta liv. Tacksam för berättelsen av episoder från Max familjemedlemmar som vittnar om vilka svårigheter de överlevande möter i sina fortsatta liv, saker som för oss andra annars är självklara. Alla sår som kriget skapar och som aldrig läker.

Judar skulle fördrivas och jagas, hantering av pengar och räntor ansågs smutsigt och därför fick judar sköta dessa sysslor. Att sedan vända helt om och tycka det är fel att just judar som står bakom banker är horribelt, men så var det.
Viktigt att hålla reda på historien och bakgrund till varför saker är som det är. Judar var förpassade till utkanten av städer och helst med ett visst avstånd emellan. En sådan bosättning förstärker VI och DEM känslan. Judar var även förbjudna att ta strategiska och viktiga arbeten.

Sammanfattningsvis gav denna resa en stark insikt av människans ofattbara grymhet, och tankar kring varför detta kan uppstå, och hur vi kan förhindra att detta sker igen.
Ödmjukhet inför sin situation och de fruktansvärda händelser dessa människor upplevt är anmärkningsvärd, jag kan bara säga att de lyckas visa kärlek istället för hat, och det ger hopp om mänsklighetens framtid.

Miljardvinster på utbyggd Bohusbana

En bred satsning görs nu av politiker, näringsliv och kommuner för att få fram resurser för en utbyggnad av Bohusbanan mellan Uddevalla och Göteborg. En utredning om den totala samhällsnyttan av en dubbelspårsbana visar att vinsten är 21 miljarder totalt.

Under onsdagen arrangeras ett halvdagseminarium i Stockholm om Bohusbanan och förbindelserna mellan kontinenten och Oslo där riksdagsledamöterna Sofia Westergren (M) från Stenungsund, Magnus Jacobsson (KD) från Uddevalla och Kennet Forslund (S) från Kungälv deltar tillsammans med representanter för kommunerna längs banan samt Handelskammaren, Företagarna och representanter för norska kommuner, skånekommuner och även från Deutsche Bane i Tyskland.

Riksdagsledamoten Sofia Westergren (M) säger att utbyggnaden av Bohusbanan är en nyckelfråga för att få en samhällsekonomisk utveckling av stråket mellan Uddevalla och Göteborg och då behövs dubbelspår på banan:

– Det här är en mycket viktig fråga som vi vill lyfta uppe i Stockholm gemensamt då risken nämligen är att den stora satsningen på höghastighetstågen riskerar att stoppa all annan utbyggnad av järnväg i landet och inte minst i Västra Sverige.

Hon konstaterar att den rapport som Västsvenska Handelskammaren tagit fram tydligt visar vilka positiva effekter en dubbelspårsutbyggnad mellan Uddevalla och Göteborg har och det är sagt att efter utbyggnaden av banan mellan Göteborg och Borås kommer Bohusbanans utbyggnad.

Seminariet kallas 8 million city och samtliga riksdagspartier är inbjudna till hearingen om Bohusbanan. Vid seminariet presenteras alltså en rapport som konsultföretaget WSP gjort för Västsvenska Handelskammaren och som visar på nyttoeffekterna av en uppgradering av Södra Bohusbanan till dubbelspår.

Målen är dels 40 minuters restid mellan Uddevalla och Göteborg med dubbelspår, kvartstrafik mellan Uddevalla -Göteborg och Stenungsund-Göteborg i högtrafiktid samt halvtimmestrafik mellan Uddevalla och Göteborg och Stenungsund-Göteborg i lågtrafiktid.

Själva restidsnyttan beräknas till 17 miljarder totalt och så kallade fastighetsrelaterade nyttor som nyproduktion av bostäder och lokaler bedöms att öka marknadsvärdena i stråket Uddevalla- Göteborg med 7,6 miljarder kronor.

Bedömningen som gjorts har genomförts så att inga effekter av dubbelräkning uppstår men man konstaterar att förutom de 17 miljarderna bör nyttor som kopplas till arbetsresor justeras upp med 4 miljarder då det innebär ökade skatteintäkter för stat och kommun.

Till detta visar också rapporten att en satsning på dubbelspår på Södra Bohusbanan innebär att det på kort sikt skapas cirka 1100 nya årsarbeten under själva byggtiden. På längre sikt menar författarna att satsningen ger en samlad inkomstökning genom en bättre regional marknad med 14 miljarder kronor.

– Vi ser det som mycket viktigt att belysa och visa på de positiva samhällslekonomiska effekter som en satsning på Bohusbanan skulle få, konstaterar Sofia Westergren som också är ledamot av trafikutskottet.

Utbyggnad Bohusbana med dubbelspår
Total samhällsvinst: 21 miljarder varav:
Nytta kortare restider för företag och hushåll:17 miljarder
Ökade skatteintäkter: 4 miljarder.

Övrigt:
Nya jobb på kort sikt: 1100
Ökade intäkter växande regional marknad: 14 miljarder
Ökade fastighetsvärden längs banan: 7,6 miljarder
Investering banan översiktligt beräknad 2017: 9,3 miljarder
Investering början av 2030-talet: 14 miljarder (+ 4,7 miljarder)
Samhällsekonomisk investering totalt: 19 miljarder (förluster skattefaktorn 5 miljarder)
Sammantaget bedöms investeringen samhällekonomiskt lönsam i rapporten
Källa: Rapport Västsvenska Handelskammaren
och Lokaltidningen STO https://lokaltidningensto.se/nyheter/miljardvinster-pa-utbyggd-bohusbana/

Vakna, Sverige är på väg åt fel håll!

Idag är det den internationella kvinnodagen, något som behöver uppmärksammas.

De höga drivmedelspriserna ökar gapen mellan landsbygd och stad och slår värst mot kvinnorna som bor och är verksamma där. Många kvinnor arbetar i offentlig sektor, alla tider på dygnet, året runt. För att få ihop vardagen så är dessa kvinnor helt beroende av bilen eftersom det inte finns vare sig tunnelbana eller annan fungerande kollektivtrafik på landsbygden. Idag är 2/3 skatt och 1/3 produktkostnad av priset som vi betalar för drivmedel, en direkt landsbygdsfientlig politik och som slår extra hårt mot kvinnor på landsbygden, det är en politik på väg åt fel håll och måste stoppas!

Den regering som Sverige har nu är dessutom fientligt inställd till näringslivet och alla de tjänste- och välfärdsföretag som ofta drivs av kvinnor och som är grunden för hela vår välfärd. Företagen är stommen i hela vårt samhällssystem och företagen behöver ha långsiktiga och rättssäkra villkor.

Att den svenska regeringen har en iver att implementera EU:s direktiv till svenska regler och lagar skapar en onödig splittring, frustration och ett missnöje som riktas mot EU.

Målet att göra Sverige bäst i klassen i klimatfrågor får omedelbara konsekvenser för våra företag. Investeringar i miljön ska ske där det ger bäst effekt, vi har inte råd med symbolpolitik som är ineffektiv för miljön och skadar ekonomin. Hjälp istället kvinnor i utvecklingsländerna med mikrolån för att starta miljöanpassad lokal verksamhet som ger betydligt större effekt.

Regeringen ska nu starta ytterligare en utredning för att se hur skillnaderna i lön mellan män och kvinnor ska hanteras. Troligen bortkastad tid eftersom utredningen inte kommer att ta fram en lösning. Vill man uppnå resultat vore det bättre att göra som en del andra länder, lagstifta om lika lön för lika arbete mellan kvinnor och män

Det är dags för Sverige att vakna om vi vill behålla ett starkt land med en fungerande ekonomi för kvinnor, företag och välfärd. Allt hänger ihop och näringslivet är grunden för vår välfärd!

Första veckan i Riksdagen efter julhelgerna

Med blandade känslor åker jag till Stockholm. Efter en krävande men samtidigt spännande höst, var det behövligt att få umgås med nära och kära över julhelgerna. Det kändes lite oroligt att regeringsbildningen inte var klar. Folk var upprörda över att det tar tid, en del högljudda påstår att demokratin inte fungerar, eller så är det just det den gör. Demokratin fungerar och måste få ta sin tid då en regering ska tolereras av kammaren, med det menas att kandidaten inte får ha mer än hälften av rösterna emot sig. Men nu tar vi händelserna i kronologisk ordning. 😉

Åker upp på måndag för extra gruppmöte med den moderata riksdagsgruppen och partiledningen med Ulf Kristersson i spetsen. Mötet avslutas med mingel. Det var en mer avspänd Ulf Kristersson som nu kunde berätta öppet och okonstlat om händelseförloppet.

Vi visste att Centern och Liberalerna skulle stödja Stefan Löfven som statsminister. Det har varit några telefonkonferenser där Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer hållit oss ledamöter informerade om händelserna, men det är nu under mötet som allas frustrationer kan få utlopp. Mötet var förlösande och viktigt. Tacksam att partiledningen har ordnat minglet efteråt. Fick möjlighet att prata lite avspänt med Ulf K och berättade för honom om Centern i Stenungsund som betett sig svekfullt i stil med det som nu händer på riksplanet. Nämnde också mina funderingar om hur Centern gått från ett jordnära bondeparti till att nu idka kohandel med politik och med ett globalistiskt synfält som vida sträcker sig bort från de svenska bönderna. Noterade att Ulf K hade med ordet kohandel i sitt tal under fredagen då vi röstade om statsministern.

Så klart att man är färgad av sitt parti men det är ett uppenbart svek att Centern och Liberalerna stödjer en s-politiker till statsminister. Moderaterna har inte glömt decemberöverenskommelsen. När DÖ var aktuell så var jag kommunstyrelsens ordförande/kommunalråd och jag har aldrig upplevt så stort missnöje som då. Nu blev det inte bättre än att Löfven åter igen genom förhandlingar tog sig fram till statsministerposten, detta trots S sämsta val någonsin. Under förhandlingarna har Annie Lööf har hållit sina kort nära kroppen. Vi vet inte hur och när förhandlingarna med den röda sidan startade. Hörde av vår partisekreterare Gunnar Strömmer att han och Centerns partisekreterare förhandlat intensivt under julhelgerna om ett dokument som Gunnar upplevde som ett seriöst arbete för att alliansen skulle fungera framgent. Centern var drivande i detta arbete och var noga med hur varje mening skulle skrivas.

Något hände efter nyår och den moderata ledningen uppfattar att dokumentet nu blivit mer att likna vid en offert, ett papper som läggs bredvid ett annat papper som kommer från vänsterhållet. Det kan noteras att dessa papper ser väldigt olika ut. Centern har inte velat ha någon politik med på allianspappret, de har inte lagt fram några sakfrågor – och därmed inget som kan röstas för eller emot. Deras dokument innehåller ett ramverk som handlar om procedurer och interna förhållningssätt inom alliansen. På vänsterns papper är det mycket politik – det som nu kallas januariöverenskommelsen – och innehåller 73 punkter sakpolitik. Centern och Liberalerna kommer att göra upp om budgeten tillsammans med regeringen som kommer att bestå av S och MP. Intressant är att vänsterns röster kommer att behövas, så i praktiken kommer C, L och V vara stödhjul till regeringen. Moderaterna är så klart besvikna och när ledare från Centern och Liberalerna är ute i media och försöker klistra på oss stämpeln som allianssplittrare gör det oss bara ännu mer frustrerade. Det känns ruttet och skrupelfritt! Liberalerna är ett splittrat parti. Jan Björklund är starkt ifrågasatt och han har många emot sig. Det har gått att läsa och höra att Jan Björklund har lett en falang som vill åt vänster. Vid Liberalernas partiråd i söndags så var det flera liberaler som var tydliga med att de vill jobba mer åt höger. Det är en lågoddsare att Liberalerna kommer att behöva byta partiledare och då hoppas vi på en stabil och långsiktig partiledare som vill stanna kvar på den borgerliga sidan.

Tisdagen börjar med förmöte inför trafikutskottet tillsammans med alliansen. Alla vet att det är vårt sista möte men ingen tar upp ämnet. Vår kommitté-etta Jessica Rosencrantz hade köpt med sig en vetekrans till mötet. Det fick bli avslutningen för alliansförmötena. Vi vill verkligen inte belasta representanterna från C och L i trafikutskottet med vad som händer i våra respektive partiers ledningar. De är lika bra personer nu som innan Alliansen sprack.

Den planerade statsministeromröstningen på onsdagen flyttades till fredagen, talmannen gav Stefan Löfven bifall på begäran om ytterligare 48 timmar. Min dotter skulle åka till Danmark för att tävla med hästen och jag fick möjlighet att åka hem för att hjälpa till med avresan. Min underbara syster tar ledigt från sitt arbete för att köra min dotter och hennes häst i lastbilen till tävlingen i Danmark, kan inte önska mig en bättre syster!! Det är avgörande för mitt uppdrag som riksdagsledamot att ha en stor familj runt som kan stötta och peppa på alla möjliga sätt. Både min mamma och min svåger som är kock har lagat matlådor för att ta med till tävlingen.

Åker tillbaks till Stockholm för att gå den första lektionen för jägarexamen. Idag handlar det om fåglar och artkunskap, det gäller att hålla isär fåglarna. Det är riktigt intressant och det kommer att bli mycket att plugga in. Kursen hålls i riksdagen och intresset är stort. Cirka 25 personer från riksdagen går utbildningen samtidigt, fler kvinnor än män men ganska jämt fördelat mellan partierna.

Fredag kl. 9:00 är det då dags att på nytt trycka på den röda knappen för att jag inte vill se Stefan Löfven som statsminister. Det är märkligt att C och L nu väljer den gula knappen efter att ha tryckt bort Stefan Löfven från statsministerposten två gånger tidigare. Annie Lööfs avsky för och avståndstagande ifrån SD kan bäst beskrivas som maniskt. Själv tycker jag att hennes agerande är dumt och odemokratiskt. Det som nu sker i svensk politik är att ytterlighetspartierna helt styr den politiska kartan. SD har ett valresultat på över 1 miljon röster, dvs. 17,5%. De här väljarna vill säga någonting till etablissemanget och förstår man inte det så kommer politikerföraktet att öka. Jag tycker det är fel metod att utestänga någon och det uppfattas som mobbning vilket gynnar SD ytterligare som kan stå med offerkoftan på och slippa ansvar.

Som en sakupplysning så röstade C och L gult när Stefan Löfven tillträdde 2014 med vänstern som stödparti. Tyvärr så tryckte inte C och L på gul knapp när Ulf Kristersson ställde sig till förfogande i kammaren till statsministeromröstning, utan då tryckte de båda partierna på röd knapp vilket ändå måste betecknas som mycket anmärkningsvärt. I valrörelsen var det tydligt att C och L deklarerade att det var Ulf K som var statsministerkandidaten. Tycker fortfarande att de skulle tryckt på gul knapp och det är den vägen som de båda partierna skulle klarat de mesta av sina vallöften.

Lördagen kändes högtidlig när jag fick vara vice ordförande på MUF[i] i Västra Götalands årsstämma. Det var många trevliga och engagerade ungdomar som samlats på Stenungsbaden för att tillbringa en hel lördag tillsammans med partivänner. Det är så viktigt för partiet att ha dessa kreativa och starka åsikter för partiet alltid ska kännas fräscht i sin tid. Tusen tack till ungdomarna, vår framtid!

[i] MUF=Moderata ungdomsförbundet

Riksdagens första frågestund i den här mandatperioden. Frågan ställs till ansvarigt statsråd om varför tågen inte går i tid?

Riksdagens första frågestund i den här mandatperioden. Frågan ställs till ansvarigt statsråd om varför tågen inte går i tid?

Fru Talman

Järnvägen utgör tillsammans med vårt vägnät själva ryggraden i det svenska tranportsystemet. Varje dag är hundratusentals människor och företag beroende av fungerande och effektiva tågtransporter. För att fler ska välja tåget och därmed minska utsläppen måste människor kunna lita på att tågen kommer och går i tid.

Det är därför mycket oroande att förseningarna på järnvägen ökade kraftigt förra året. Det slår mot jobb och konkurrenskraft i hela Sverige.

Statsrådet svarande om satsningar på 700 miljoner. Tyvärr hade Talmannen tagit bort replikmöjligheten pga tidsbrist så frågan om finansiering för investeringarna får vänta till nästa gång.

Undantag för utbildningen för yrkeskompetensbevis Motion 2018/19:921

0

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över utbildningskraven på yrkeskompetensbevis för förare med lång körvana och yrkeskunskap och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Yrkeskompetensbevis, YKB, infördes för att höja statusen på chaufförsyrket. Det ansågs också viktigt att yrkeskåren skulle ha en kontinuerlig utbildning i ämnen som eco driving och säkerhetstänk. Utbildningen innefattar en grundutbildning samt fortbildning var femte år. En fortbildning omfattar minst 35 timmar och kan delas upp i delkurser som är på minst 7 timmar vardera.

Branschen har redan svårt att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens och YKB slår undan en för branschen viktig kompetensgrupp som genom tiderna har stöttat upp på ett säkert sätt. Det handlar om alla de före detta yrkeschaufförer som hjälper till att köra vid sjukdomsfall och i semestertider. Dessa chaufförer besitter stor kunskap och är att anse som rutinerade, säkra förare. Kraven på YKB har gjort att dessa seniora förare har försvunnit. Syftet med YKB var att höja statusen och höja säkerheten, inte att minska den värdefulla kompetensförsörjning som säkerställer att ordinarie yrkeskår kan ta ledigt eller vara hemma när de är sjuka. Det vore rimligt att överväga ett undantag för förare med lång körvana och yrkeskunskap.

Nationella riktlinjer för en enhetlig vård, behandling och ett enhetligt stöd till kvinnor med foglossning Motion 2018/19:2157

0

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enhetlig vård och enhetligt stöd för kvinnor med foglossningsproblematik och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Foglossning är ett fysiologiskt fenomen under graviditet då bäckenringens broskfogar under hormonernas inverkan mjukas upp och bäckenringens ben därmed lossar från varandra. Genom denna fysiska förändring förbereds kvinnans kropp för att föda barnet, genom att uppmjukningen ökar måtten i bäckenets in- och utgång med 1–2 cm. Så snart kvinnan har fött sitt barn och hormonnivåerna stabiliserats återhämtar sig kroppen för de allra flesta drabbade kvinnor och smärtan avtar i regel inom tre månader.

För många kvinnor fortsätter dock smärtan och kroppens förmåga att komma tillbaka till ett smärtfritt läge fungerar inte. För dessa kvinnor blir smärtan en ofta daglig följeslagare och en stark begränsning i vardagen och inte minst i rörligheten som aktiv förälder.

Behandlingen, rådgivning och stöd till dessa kvinnor ser helt olika ut sett över landet. Med rätt stöd kan de allra flesta komma tillrätta med sin smärta och sina problem. Vården har dock satsat oerhört olika på dessa kvinnor. Därtill saknas forskning på orsak och verkan. Hade det varit män som haft dessa bekymmer kan man ju spekulera i om inte forskning om foglossning kommit långt och varit prioriterad.

Med hänvisning till ovanstående är det mycket angeläget att regeringen prioriterar frågan och ser över möjligheten till nationella riktlinjer för en enhetlig vård, behandling och stöd till kvinnor med långvarig graviditetsrelaterad bäckensmärta, så kallad foglossning, där också frågan om forskning bör ingå.

Att synliggöra och motverka slöseri är en överordnad uppgift. Jag är moderat i hjärta och själ och vill inte ha en stor statlig förvaltning med byråkrati som bara sväller och sväller. Sverige har världens högsta marginalskatt och det är inte att respektera varje skattekrona!

Har du några frågor ?

Skicka dom till mig…

Bohusbanan Motion 2018/19:1715 av Sofia Westergren m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en utökning av Bohusbanan och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det är tydligt att västkusten behöver ha infrastrukturinvesteringar. Infrastrukturen är högt belastad och underhåll eftersatt. Det är en het arbetsmarknadsregion med stor tillväxt och man måste se till de stora flödena och även över landsgränser. För att regionen ska kunna nå sin fulla potential är det viktigt att nödvändig infrastruktur finns på plats. Regeringen bör därför se över möjligheterna till en utökning av Bohusbanan med dubbelspår till Norge i tre steg, först till Stenungssund, steg två till Munkedal och sedan binda ihop järnvägen med Norge.

Bygg- och färdigställandeförsäkringarna Motion 2018/19:1742

0

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att helt slopa den icke-obligatoriska byggfelsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för färdigställandeförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Byggfelsförsäkringen skapades för ökad trygghet vid byggnation. 2014 ändrades regelverket och byggfelsförsäkringen upphörde att vara obligatorisk. Den ersattes istället av en ny färdigställandeförsäkring. Anledningen var att det var få som fick ut ersättning från sin byggfelsförsäkring och att konkurrensen i branschen var dålig. Bland annat Konsumentverket ifrågasatte systemet och krävde en översyn.

Trots detta ställer en del kommuner fortfarande krav på att en byggfelsförsäkring ska finnas vid nybyggnation av bostäder. Det har också visat sig att delar av problematiken kvarstår även med den nya färdigställandeförsäkringen. Fortsatt är det svårt att få ut ersättning från försäkringen och det finns en rad undantag från skyddet.

Dessutom flyttas delar av ansvaret för byggfel på ett otydligt sätt från entreprenören till byggherren vilket skapar problem när vare sig entreprenörens ansvarsförsäkring eller byggherrens påtvingade byggfelsförsäkring täcker eventuella skador orsakade av byggfel. Den stora vinst som försäkringsbolagen redovisar visar på de onödigt höga premier som tas ut, vilka möjliggörs av att försäkringen fortsatt är obligatorisk.

Något som ofta pekas ut som ett problem vid nybyggnation är de höga byggkostnaderna. Också av den anledningen finns det anledning att se över byggfelsförsäkringen och färdigställandeförsäkringen som idag kan innebära en stor kostnad för byggherren. Det kan ses som en onödig kostnad eftersom det betalas ut väldigt lite från försäkringen ställt vad det kostar att teckna den.

LSS Motion 2018/19:2770

0

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utförandet av den personliga assistansen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det är drygt tjugofyra år sedan lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) klubbades igenom i riksdagen och förändrade livsvillkoren för många funktionshindrade i samhället. Istället för att vårdas som tjugofemåring på det som då kallades långvården, fick även personer med svårare funktionshinder en möjlighet att ta sig ut och delta i samhället som vilken annan medborgare som helst. Och det är just detta som är grundintentionen med den personliga assistansen; att funktionshindrade personer skall kunna delta i samhället på liknande villkor som vilken annan invånare som helst. Merparten av de vuxna med personlig assistans idag är funktionella och aktiva människor som tack vare den personliga assistansen kan bidra och delta i samhället och ha ett liv istället för att bli omhändertagna på institution eller vara ofrivilliga fångar i sitt eget hem.

Att delta i samhället innebär inte bara att komma ut någon gång då och då och spela minigolf eller gå på bio. Att delta i samhället innebär rätten till att kunna gå till sitt arbete, att kunna gå och handla, att kunna följa med sin dotter på hockeyträningen, att kunna vara fritidspolitiker, att kunna laga sin egen mat, att kunna hjälpa sin partner med hushållsarbetet, att kunna bidra till samhället som god man eller kontaktperson m.m. Utan den personliga assistansen och utan tillräckligt mycket beviljad tid för assistans blir allt detta en omöjlighet för alla vuxna med personlig assistans idag. Det är därför frågan om den personliga assistansen och dess utförbarhet är så viktig. Assistansen är skillnaden mellan att bli ofrivilligt omhändertagen och kunna leva självständigt.

De senaste åren har det kommit allt fler prejudicerande domar som inskränkt möjligheten för fler och fler personer med funktionsvarianser att delta i samhället och också lett till att väldigt många personer som tidigare varit beviljade personlig assistans nu blivit av med den. Fokus har riktats ifrån att skapa möjligheter för redan hårt utsatta människor till att spara pengar. I media avslöjas fuskare efter fuskare och allmänhetens inställning till den personliga assistansen blir allt mer negativ. Därför behöver Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade ses över och dess grundintention återskapas.

Huvudmannaskap

Idag är huvudmannaskapet delat mellan den assistansberättigades hemkommun och staten. Det som avgör är hur många timmars grundläggande behov den assistansberättigade har. Som grundläggande behov räknas t.ex. hjälp med att klä på sig, gå på toaletten, äta och kommunicera med omvärlden. Om den assistansberättigade har ett grundläggande behov på under 20 timmar per vecka är det den assistansberättigades hemkommun som betalar. Har den assistansberättigade ett grundläggande behov på över 20 timmar är det staten (Försäkringskassan) som betalar.

Huvudmannaskapet och kostnaden för den personliga assistansen skall uteslutande ligga hos staten oavsett antalet timmars grundläggande behov. De största orsakerna till att huvudmannaskapet uteslutande bör ligga hos staten är finansieringen och bedömningen av rätten till personlig assistans. Skulle finansieringen och därmed kostnaden läggas över på landets kommuner finns stor risk att både kvalitén och utförandet av den personliga assistansen blir alltför olika beroende på vilken del av landet den assistansberättigade bor i. Om rätten till assistans uteslutande skulle bedömas av kommunerna kommer den problematik vi har idag med väldigt olika beslut för samma typ av behov olika delar av landet förstärkas och rättssäkerheten i besluten äventyras.

En annan anledning till att staten skall vara huvudman för hela den personliga assistansen är när personer med personlig assistans behöver flytta. De personer som idag har personlig assistans från sin hemkommun måste ansöka om assistans på nytt när de flyttar till en annan kommun och riskerar då ett helt annat beslut, vilket är både begränsande för individen och inte rättssäkert.

Kostnadseffektivitet i den personliga assistansen

Kostnaden för den personliga assistansen utgör idag ungefär 3 procent av statens budget och uppgår till drygt 24 miljarder kronor. Idag är knappt 15 000 personer berättigade till personlig assistans. Antalet assistansberättigade har de senaste åren krympt medan kostnaden fortsatt att öka. Detta är en ekvation som inte kommer att gå ihop sig över tid även om vi gör stora omprioriteringar i stadskassan Därför måste assistansen göras mer kostnadseffektiv så att fler kan få ta del av den personliga assistansen utan att kostnaden fortsätter att öka okontrollerat.

För att uppnå kostnadseffektivitet i den personliga assistansen krävs framförallt att fusket minskas. I synnerhet det systematiska fusket från kriminella organisationer som idag i allt större utsträckning livnär sig på den svenska välfärden. Det krävs också att eventuellt överutnyttjande åtgärdas. Vidare måste rätt kostnader gå till rätt huvudman. Idag läggs t.ex. kostnader för rena sjukvårdande insatser på den personliga assistansen utan att sjukvården står för dessa.  Det kommer också krävas att insatser från kommun och stat samordnas på ett kostnadseffektivt och för den assistansberättigade genomförbart sätt.  Slutligen kommer det också att behövas någon form av begränsning av antalet timmar som man kan beviljas per vecka i de fall där den assistansberättigade inte riskerar att avlida som en direkt konsekvens av avsaknaden av tillsyn från personal som känner den assistansberättigade mycket väl.

Kostnadseffektivitet i den personliga assistansen

Att det förekommer fusk och överutnyttjande av assistansen råder det inget tvivel om. Hur mycket pengar det rör sig om är dock oklart, men man kan med största sannolikhet förutsätta att fusk sker i tillräckligt stor utsträckning för att det måste bekämpas. Fusket sker huvudsakligen på tre olika nivåer;

  • Det första fallet är den assistansberättigade som har ett reellt behov av hjälp, men ljuger om sitt tillstånd i syfte att få mer timmar än vad personen egentligen är berättigad.
  • Det andra fallet är individen som utger sig för att vara svårt funktionshindrad men i verkligheten inte är det, ofta anställs då också enbart anhöriga för att kunna lura till sig så mycket pengar som möjligt.
  • Det tredje fallet är när assistansanordnare, antingen med eller utan den assistansberättigades medverkan fuskar genom att t.ex. redovisa timmar som inte verkställs, ta in funktionshindrade personer från utlandet där timmarna inte verkställs och den funktionshindrade tas om hand av någon helt annan under makabra förhållanden och så vidare.

Alla som uppbär assistansersättning skall vara tvungna att medverka till stickprovskontroller där Försäkringskassan eller annan myndighet oanmält besöker den assistansberättigade. Skulle ett sådant stickprov råka ske under tiden för kroppsnära och intim hjälp skall personen som utför kontrollen avvakta till dess att den kroppsnära hjälpen är utförd eller senarelägga kontrollen.

Kontrollen av assistansanordnarna skall utökas. Assistansanordnarna skall förutom att arbetad tid intygas av assistenten och den assistansberättigade också kunna visa att assistenten faktiskt varit på samma plats som den assistansberättigade under arbetspassen.

Assistansberättigade som vill att anhöriga skall utföra assistansen skall inte själva få lov att vara assistansanordnare. Personer som uppbär assistansersättning och vill ha sina anhöriga skall inte själv få anordna sin personliga assistans då insynen och kontrollen är minimal. Vill man som assistansberättigad ha sina anhöriga som assistenter skall assistansen anordnas genom en assistansanordnare i vilken den assistansberättigade inte har något ägande eller inflytande.

Rätten till personlig assistans

Rätten till personlig assistans skall beviljas om man har ett grundläggande behov på minst 2 timmar per vecka.

  • Som tid för grundläggande behov skall utöver de behov som idag räknas som grundläggande även följande behov räknas in:
  • Tid för alla sorters egenvård.
  • Tid för att äta (föra maten till munnen) och fördela maten, eller matas via sond tid skall räknas för hela måltiden.
  • Tid för av och påklädning av såväl kläder, ytterkläder, handskar, mössor, vantar, hjälm, andningsmask, ortoser, skor, etc.
  • Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade oavsett funktionshindrets art.

Om den assistansberättigade har ett arbete skall särskild hänsyn tas till detta. Extra timmar utöver bidragstaket skall kunna beviljas för att den assistansberättigade skall kunna arbeta. Det skall också införas ytterligare en insats i LSS för att personer med funktionshinder som behöver ha hjälp för att kunna arbeta skall kunna få ledsagning för arbete utan att ett grundläggande behov finns. Det skall i detta fall räcka med att den funktionshindrade tillhör någon av personkretsarna. Det är viktigt att arbetande människor premieras.

Antalet timmar som skall beviljas för fritidsaktiviteter skall utgå från en lägsta schablon, därefter skall fler timmar kunna beviljas utifrån det reella antal timmar fritidsaktiviteter som den assistansberättigade faktiskt har och kan redogöra för. Storleken på lägsta schablonen skall utredas och fastställas av riksdagens socialutskott och lämpliga oberoende representanter som är väl insatta i ämnet.

All egenvård skall räknas som grundläggande behov och tiden för hela insatsen skall beaktas vid fastställandet av antalet timmar som den assistansberättigade kan tillgodoräkna sig.

Vid all bedömning av rätten till personlig assistans och mängden timmar skall alltid hänsyn tas till den assistansberättigades livssituation. Till exempel så skall fler timmar kunna beviljas för en assistansberättigad med familj och barn jämfört med en assistansberättigad utan familj och barn. Det innebär också att antalet timmar skall anpassas efter det reella behov den assistansberättigade har i olika delar av livet.

Personlig assistans för barn under 18 år

Så som regelverket ser ut idag tvingas många föräldrar till barn med funktionsvarianser lägga en stor del av sin tid på dygnet att hjälpa eller ha tillsyn över sitt barn, långt mycket mer tid än vad en förälder till ett barn utan funktionsvarianser i samma ålder lägger. Detta leder allt oftare till att föräldrar till barn med funktionsvarianser tvingas säga upp sig från sitt arbete, inte kan lägga rimlig tid på eventuella syskon, inte får egen tid för egna fritidsaktiviteter och får ofta inte tillräckligt med tid per dygn för att få en rimlig dygnsvila.

Sjukvårdande insatser och personlig assistans

Den personliga assistansen är en serviceinsats och inte en sjukvårdande insats. Assistanstid skall beviljas för så kallad egenvård, men inte för sjukvårdande insatser.

Sjukvårdande insatser skall regionerna som är huvudmän för sjukvården stå för. Om den sjukvårdande insatsen pågår under en längre tid och är av sådan art att den kan utföras i hemmet skall insatsen kunna delegeras direkt eller via hemsjukvård till den assistansberättigades assistenter, men sjukvården skall bekosta insatsen.

Om en person kräver omfattande, långvariga och kontinuerliga sjukvårdande insatser som inte går att genomföra i hemmet skall dessa genomföras av sjukvården och sjukvården skall då också sörja för personens boende, övriga behov och se till att personen vårdas på rätt ställe. Det är också direkt olämpligt att en person som kräver långvariga och kontinuerliga sjukvårdande insatser beviljas personlig assistans då personens behov inte kan tillgodoses av en personlig assistent.

Om en person med svår psykisk sjukdom, med t.ex. utåtagerande och våldsamt beteende är i behov av hjälp och omsorg så skall detta ses som en sjukvårdande insats och därmed skall sjukvården sörja för boende, behandling och övriga behov som personen kan tänkas ha. Det är också direkt olämpligt att en person med svåra psykiska tillstånd som kräver mycket speciellt utbildad personal beviljas personlig assistans då personens behov inte kan tillgodoses av en personlig assistent.

För barn under 18 år skall undantag kunna göras då det är viktigt att barnets familj måste ha rätt att välja om barnet skall bo hemma och vilken behandling man vill att barnet skall ha.

Genomförbarhet

Vid en biståndsbedömning idag tas ingen hänsyn till om det beviljade biståndet eller de beviljade antalet assistanstimmar går att utföra på ett sätt som gör att behovet hos den assistansberättigade tillgodoses. Man tar enbart hänsyn till det totala antalet timmar utifrån den assistansberättigades behov. Detta skapar väldigt ofta problem för den assistansberättigade och bidrar troligtvis också till ett överutnyttjande av assistansen.

Ett exempel är en assistansberättigad som behöver hjälp vid alla sina toalettbesök under dagen med att tömma blåsan med kateter. För detta blir den assistansberättigade beviljad 10 minuter per toalettbesök gånger åtta toalettbesök per dag. I exemplet har den assistansberättigade också ett antal andra grundläggande och övriga behov så att det totala antalet assistanstimmar uppgår till 28 timmar per vecka. Fördelat per dag blir detta 4 timmar per dag. Problemet uppenbarar sig genast eftersom den assistansberättigade i exemplet behöver hjälp att gå på toaletten från det att hen vaknar på morgonen till dess att hen går och lägger sig på kvällen jämnt fördelat över dagen. Alternativen den assistansberättigade ställs inför är antingen att försöka få ihop fler assistanstimmar. Eller få hjälp av en assistent på morgonen och kvällen i samband med andra aktiviteter och sedan låta en vän eller kollega hjälpa till vid övriga tillfällen under dagen. Ett tredje alternativ är om den assistansberättigade är beviljad trygghetslarm via sin hemkommun och då använda detta och ringa på hemtjänsten när toalettbehov uppstår, vilket bara fungerar i de fall den assistansberättigade är hemma.

För att motverka överutnyttjande och i praktiken tillgodose den assistansberättigades behov krävs att hänsyn tas till den assistansberättigades faktiska livssituation och att timmar kan beviljas för att assistansen praktiskt går att utföra.

Det krävs också ett mycket större utnyttjande av samordning och samarbete mellan stat och kommun så att insatser enligt LSS kan kombineras med insatser enligt SoL i mycket större utsträckning.

Hur detta samarbete skall utformas, hur man skall ta större hänsyn till utförbarheten av assistansen och hur hjälpen till den assistansberättigade skall fungera praktiskt i verkligheten behöver utredas närmare. Denna utredning skall verkställas och fastställas av riksdagens socialutskott och lämpliga oberoende representanter som är väl insatta i ämnet.

Utförandet av den personliga assistansen

Idag kan anhöriga jobba i princip hur många timmar som helst för en assistansberättigad anhörig. Arbetstidslagstiftningen är bortförhandlad i alla kollektivavtal som berör den personliga assistansen. Det här öppnar inte bara upp för fusk utan bidrar också till att väldigt många assistanssamordnare utnyttjar anhöriga för att bemanna hos sina kunder. Det är inte ovanligt med anhöriga som jobbar upp till hundra timmar per vecka och mer för en assistansberättigad anhörig.

Anhöriga som arbetar som assistenter måste vara anställda hos en assistansanordnare, där varken den anhörige eller den assistansberättigade har ägarintresse eller på annat sätt har kopplingar till assistanssamordnaren.

Den personliga assistansen sysselsätter idag ungefär 80 000 personer. Men de senaste åren har lönerna halkat efter, villkoren för de personliga assistenterna blivit sämre och statusen på yrket försämrats avsevärt, vilket gjort det väldigt svårt att rekrytera personliga assistenter.

Assistansanordnarnas skyldigheter måste utökas dels vad det gäller kontroller för att stävja och motverka fusk, men också skyldigheter med avseende på den assistansberättigades säkerhet och den personliga assistentens arbetsmiljö.

Assistanssamordnaren skall tillse att de personliga assistenterna har den utbildning som krävs för att den assistansberättigade skall få adekvat hjälp utifrån sitt funktionshinder.

Assistanssamordnaren skall tillse att den personliga assistenten kan få det stöd och utbildning som krävs för att den personliga assistenten skall känna sig trygg på sin arbetsplats.

Assistansanordnaren skall vara skyldig att rapportera övergrepp, trakasserier och andra incidenter till Försäkringskassan som den personliga assistenten eventuellt blir utsatt för av den assistansberättigade. Den assistansberättigade skall vid upprepade incidenter, övergrepp eller trakasserier kunna bli av med rätten till sin personliga assistans.

Assistanssamordnaren skall ha skyldighet att offentligt redovisa hela sin bokföring så att denna kan granskas av t.ex. press och andra intressenter.

Det är fortsatt mycket viktigt att den assistansberättigade, barn som vuxen kan välja sin assistansanordnare och ha inflytande över vem som anställs som personliga assistenter.  Därför skall det även fortsättningsvis fritt gå att välja anordnare av den personliga assistansen. Men då det förmodligen kommer bli mycket fler assistansberättigade som har en kombination av LSS och SoL insatser i framtiden så skall lagen om valfrihetssystem (LOV) vara obligatorisk i alla Sveriges kommuner så att den assistansberättigade har full frihet att välja utförare oavsett typ av insats.

Den assistansberättigade skall även i fortsättningen kunna välja att själv anordna sin personliga assistans med undantaget att endast personliga assistenter som inte är anhöriga kan rekryteras.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer Motion 2018/19:2899

Sammanfattning

Ett väl fungerande transportsystem är en förutsättning för jobb och tillväxt i hela landet.För att det ska vara möjligt behöver både människor och företag ett hållbart ochkonkurrenskraftigt transportsystem man kan lita på. Moderaterna ökar resurserna till både vägunderhåll och järnvägsunderhållför bättre, förstärkta och säkrare kommunikationer i hela Sverige.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på drift och underhåll till järnvägen och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på drift och underhåll av vägnätet och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag till utveckling av statens transportinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat anslag till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag till Trafikverket och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag till ersättning avseende icke-statliga flygplatser och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag till Transportstyrelsen och tillkännager detta för regeringen.

Anslagsanvisning

Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2019 uttryckt som differens gentemot

regeringens förslag

Anslagsförslag 2019 för utgiftsområde 22 Kommunikationer

Tusental kronor

RamanslagRegeringens förslagAvvikelse från regeringen (M)
1:1Utveckling av statens transportinfrastruktur26 014 423446 000
1:2Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur23 571 698+400 000
1:3Trafikverket1 401 5775 000
1:4Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål188 308
1:5Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur62 284
1:6Ersättning avseende icke statliga flygplatser168 31342 000
1:7Trafikavtal960 000
1:8Viss internationell verksamhet28 757
1:9Statens väg- och transportforskningsinstitut54 181
1:10Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk150 000
1:11Trängselskatt i Stockholm1 752 609
1:12Transportstyrelsen2 193 5675 000
1:13Trafikanalys68 987
1:14Trängselskatt i Göteborg836 656
1:15Sjöfartsstöd1 563 000
2:1Post- och telestyrelsen50 122
2:2Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning140 278
2:3Grundläggande betaltjänster33 037
2:4Informationsteknik och telekommunikation72 844
2:5Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation146 014
Summa59 456 65598 000

Politikens inriktning

Inledning

Sverige är ett glesbefolkat land i norra Europas utkant med långa avstånd. Enfungeran­de infrastruktur är enförutsättning för att Sverige och svenska företag skakunna stå sig väl i en allt hårdare global konkurrens och lägger grunden för fler jobb och tillväxt. När människor enkeltoch smidigt kan arbetspendla längre avstånd, och när företag tryggt och snabbt kanfrakta sina varor från norr till söder öppnar det upp arbetsmarknader, skapararbetstillfällen och binder samman landet. Vårt väg- och järnvägsnät utgör själva ryggraden i detta system. Alliansen gjorde en historisk satsning och fördubblade anslagen till järnvägsunderhåll under 2006–2014. I denna budget föreslår vien satsning om 250 miljoner kronor per år för bättre och säkrare vägar i hela landet samt 150 miljoner kronor till ökat järnvägsunderhåll för en mer tillförlitlig tågtrafik.Totalt sett satsar Moderaterna därmed 1,2 miljarder kronor under 2019–2021 på att förstärka vårt transportsystem.

Regeringens transportpolitik ställer trafikslag mot varandra och har bidragit till att fördyra våra transporter.Det är en politik som Sverige och svenska företag inte har råd med.

Istället måste Sverige göra kloka infrastrukturinvesteringar så vi kan bygga ett mer hållbarttransportsystem samtidigt som Sverige blir mer sammankopplat och merkonkurrenskraftigt. Nya tekniska lösningar och innovationer hjälper oss att nå dit, ochModeraternas politik tar sin utgångspunkt i detta. Vi tror inte att straffskatter på avstånd som hindrar människors mobilitet är rätt väg att gå. Vi tror i stället på dagens och framtidens teknik, där vi kan fortsätta resa och fortsätta frakta varor på ett klimatsmart sätt. Det äravgörande för att Sverige ska kunna hålla ihop och för att människor och företag ska hamöjligheter att växa och utvecklas, oavsett om de lever på landsbygdeneller i våra större städer.

Anslagsförändringar

Anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Avveckling av förbättringsåtgärder Gotlands vägnät minskat anslag 51 mkr med anled­ning av budgetprinciperna.Avveckling av främjande av kollektivtrafik i landsbygd minskat anslag 45 mkr med anledning av budgetprinciperna.

Moderaterna avser att avskaffa reformen gratis kollektivtrafik för unga genom att minska anslaget med 350 mnkr för 2019 och 350 mnkr för 2020. Moderaternas bedöm­ning är att reformen bör avskaffas till förmån för finansiering av andra mer prioriterade åtgärder.

Till följd av infrastrukturpropositionen från 2016 ökar anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur med 1000 mnkr för 2020 och 5358 mnkr för 2021.

Anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Ett väl fungerande vägnät är av avgörande betydelse för jobb och tillväxt i helaSverige. I infrastrukturpropositionen för 2016 uppgav regeringen att vägkvaliteten setttill andelen väg som inte uppfyller Trafikverkets underhållsstandard har försämrats detsenaste året. Moderaterna vill bryta denna negativa utveckling. Konsekvensen av att regeringen Löfven nedprioriterat det svenska vägnätet blir, enligt Trafikverket, att vägar runt om i vårt land kommer försämras under det närmaste decenniet. Värst drabbade blir vägarna i lands- och glesbygd. Moderaterna anser att det är av yttersta vikt att vända den utvecklingen. Därför satsar vi 250miljoner kronor per år under 2019–2021 på drift och underhåll av vägnätet förbättre, förstärkta och säkrare vägar i hela landet.

Moderaterna är tydliga med att vi behöver ny kapacitet på järnvägen men att vi samtidigt behöver säkerställa att den järnväg vi redan har fungerar. Runt om i landet är det tyvärralltför vanligt att människor står och väntar på ett försenat tåg.Tågens förseningar och järnvägens underkapacitet drabbar inte bara privatpersoner, utan även näringslivet drabbas av det faktum att försenade godsleveranser leder tillkostnads­ökningar och försvagad konkurrenskraft. Ett konkurrenskraftigt Sverigebehöver en järnväg man kan lita på. Moderaterna satsar därför 150 miljoner kronor per år under 2019–2021 på att öka järnvägsunderhållet för att fler ska kunna lita på att tågen kommer och går i tid.

Till följd av infrastrukturpropositionen från 2016 ökar anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med 365 mnkr för 2020 och 2292 mnkr för 2021.

Anslag 1:3 Trafikverket

Anslag 1:3 Trafikverket minskas med 5 miljoner kronor för 2019 att justera för de anslagsförändringar som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciperna som gällt för utformningen av BP19.

Anslag 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser

I budgetpropositionen för 2018 uppgav regeringen följande under detta anslag: För att säkerställa att flygskatten inte innebär ökade driftsunderskott vid icke-statliga flyg­platser i Norrland tillförs ytterligare medel för detta ändamål. I och med att Modera­terna avskaffar flygskattenanser vi att anslaget bör återställas till tidigare gällande nivå. Anslaget föreslås därmed minska med 42 miljoner kronor för 2019 och 84 miljoner kronor per år för 2020–2021.

1:12 Transportstyrelsen

Anslag 1:12 Transportstyrelsen minskas med 5 miljoner kronor för 2019för att justera för de anslagsförändringar som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciperna som gällt för utformningen av BP19.

Transporter för jobb och tillväxt

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör analysera sitt arbetssätt i syfte att uppmuntra produktivitetshöjningar och innovation och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en gränsöverskridande infrastrukturplanering med våra grannländer och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör få i uppdrag att utreda möjligheter och utmaningar med framtida transportlösningar i syfte att snabbt inkludera nya transporttekniker i den framtida infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att utvecklade samhällsekonomiska kalkylmodellerna vad gäller infrastrukturinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp hur den samhällsekonomiska lönsamheten beaktas i valet av infrastrukturobjekt och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge rätt förutsättningar i form av regelverk och myndigheternas tillämpning och bemötande för att de enskilda vägar som får statsbidrag ska ha en bra standard, rätt sträckning, god bärighet och erforderlig vinterväghållning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen om effektivare planering av vägar och järnvägar bör utvärderas i syfte att öka investeringars effektivitet och produktivitet och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket ska ta fram en nationell underhålls- och investeringsplan för de enskilda vägarna och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att det finns en konkurrensneutral tillgång till järnvägens infrastruktur i form av tåglägestilldelning, depåtillgång och signalsystem och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att stärka förutsättningarna för den kommersiellt organiserade persontrafiken på järnvägen med utgångspunkt i förslaget i SOU 2015:110 En annan tågordning – bortom järnvägsknuten och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja en fortsatt konkurrensutsatt marknad för underhåll av järnvägen genom att försöket med att återförstatliga delar av densamma avbryts samtidigt som Trafikverket fortsätter att följa upp och besiktiga underhållet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av konkurrensneutral tillgång till digital infrastruktur kopplat till biljett- och betalningssystem i kollektivtrafiken för ökad effektivitet och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att Sverige liksom övriga medlemsländer skyndsamt implementerar det fjärde järnvägspaketet och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av bötesbeloppen och andra typer av preventiva åtgärder mot s.k. plankning i syfte att minska fusket och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om notoriska tjuvåkare kan stängas av från kollektivtrafiken under en begränsad tid och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Trafikverkets roll gentemot de regionala kollektivtrafikmyndigheterna när det gäller att stötta dessa i framtagande av regionala trafikförsörjningsprogram och tillkännager detta för regeringen.
  17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att bredda kollektivtrafikplaneringen i enlighet med begreppet mobility as a service och tillkännager detta för regeringen.
  18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett nationellt trafikförsörjningsprogram för järnvägen och tillkännager detta för regeringen.
  19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en harmonisering i EU av tillämpning och tillsyn av de gemensamma regelverken för åkerinäringen med sikte på att hårdare motverka fusk och otillbörlig konkurrens, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur rättsvårdande myndigheter kan få utökade befogenheter till elektronisk övervakning av yrkestrafiken och tillkännager detta för regeringen.
  21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att utländska förare betalar fortkörningsböter i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera hur trafikpolisen fungerar i andra europeiska länder i syfte att hitta goda exempel på hur svensk trafikpolis skulle kunna organiseras och arbeta på ett effektivare sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av taxiutbildningen och taxilagstiftningen i syfte att släppa in digitalisering och delningsekonomin i branschen och tillkännager detta för regeringen.
  24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna tillgänglighet till flyg i hela landet genom att hela eller delar av de regionala flygplatsernas icke-ekonomiska verksamheter bekostas av Swedavia, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av kraven på historiska fordon i syfte att underlätta dokumentationshanteringen och tillkännager detta för regeringen.
  26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att agera i EU för ett förenklat regelverk kring mc-körkort med syfte att effektivisera processen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att minska antalet förfalskade och ogiltiga körkort och tillkännager detta för regeringen.
  28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa kraven vad gäller uppvisande av giltigt körkort i syfte att underlätta för polis och rättsväsen och tillkännager detta för regeringen.
  29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för vinterdäck och anpassa detta efter väderförhållandena i olika delar av landet och tillkännager detta för regeringen.
  30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av hastighetsbegränsningarna i städerna i syfte att höja trafiksäkerheten och tillkännager detta för regeringen.
  31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera mc i nollvisionen och tillkännager detta för regeringen.
  32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att agera mot svarta bilskolor genom att bl.a. se över möjligheten att ytterligare begränsa antalet handledarskap per person och tillkännager detta för regeringen.
  33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en generell översyn av körkortsutbildningen för större effektivitet och genomlysning av de olika momenten som ingår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyddet av transportsystemet bör stärkas med anledning av det ökade terrorhotet och tillkännager detta för regeringen.
  35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att kunna tillgodose miljövänligt bränsle i hamnarna och tillkännager detta för regeringen.
  36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge kommuner rätt att kunna införa ett system med differentierade parkeringsavgifter baserat på fordonets miljöklassning och tillkännager detta för regeringen.
  37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja framväxten av delningsekonomin inom transportsektorn och tillkännager detta för regeringen.
  38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en juridisk definition av begreppet bilpool, med utgångspunkt i SOU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel, för att kommuner ska kunna reservera gatumark för bilpooler, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en framtida reduktionsplikt för flyget bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
  40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ytterligare miljödifferentiering för start- och landningsavgifter som uppmuntrar till investeringar i mer bränslesnåla plan och inblandning av biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
  41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bonus–malus-systemet i syfte att göra det teknik- och kostnadsneutralt samt miljömässigt mer träffsäkert och tillkännager detta för regeringen.
  42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bättre utnyttja våra vattenvägar för transport av gods för att avlasta vägar och järnvägar och tillkännager detta för regeringen.
  43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om förhandsbesked om sjöfartsstöd kan ges i syfte att öka antalet registrerade fartyg i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
  44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att infrastrukturen till och från hamnarna fungerar väl och tillkännager detta för regeringen.
  45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp införandet av tonnageskattesystemet i syfte att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
  46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över miljödifferentieringen av farledsavgifterna för att säkerställa att de skapar incitament för sjöfarten att minska sina utsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förenkla inflaggningsprocedurerna och tillkännager detta för regeringen.
  48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en konkret handlingsplan under innevarande mandatperiod för att öka cyklandet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
  49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmuntra cykling genom att prioritera sammanhängande cykelstråk och snabbcykelvägar och tillkännager detta för regeringen.
  50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja användningen av elcyklar genom att anpassa utformning av infrastruktur och regler för cykling och tillkännager detta för regeringen.
  51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en teknikneutral utbyggnad av bredband i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
  52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att it-infrastrukturen i hela landet ska ha ett skydd som svarar upp mot det försämrade säkerhetspolitiska läget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för harmonisering av frekvenstilldelning och auktionsförfarande i EU och arbeta för att redan identifierade och framtida 5G-band frigörs på EU-nivå senast i början av 2020 och tillkännager detta för regeringen.
  54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att en gemensam europeisk infrastruktur för 5G finns på plats tidigt 2020, med målet om en fullvärdig digital inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
  55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet med förkortade handläggningstider hos Trafikverket för utbyggnad av fiber och tillkännager detta för regeringen.
  56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra nödvändiga justeringar i kommunallagen för att möjliggöra för bredbandsutbyggnad över kommungränser där så är lämpligt och tillkännager detta för regeringen.
  57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgängliggöra statliga fibernät för marknaden och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Ett effektivt transportsystem

För att säkerställa att samhällets resurser används på bästa möjliga sätt är ökad produktivitet och innovation avgörande. Trafikverket har en viktig roll i att bidra till detta inom anläggningsbranschen, inte minst under upphandlingsfasen. Att i högre grad beakta infrastrukturinvesteringars livscykelkostnader, genom att ta hänsyn till såväl investerings- som underhållskostnader, är ett sätt att bidra till en mer kostnadseffektiv användning av våra skattemedel. Därför är det viktigt att Trafikverket analyserar sitt arbetssätt i syfte att uppmuntra nya tillvägagångssätt att bygga och underhålla vår infrastruktur.

De ekonomiska medel som avsätts för investeringar i infrastruktur i Sverige är omfattande. Nationella planen för 2018-2029 omfattar 622,5 miljarder kronor. Huruvida investeringsbudgeten är tillräcklig och ifall rätt prioriteringar har gjorts bland de stora antal satsningar som beslutas om är ständigt återkommande frågor. Moderaterna vill tillsätta ett transportpolitiskt råd som ska granska och utvärdera infrastrukturpolitiken utifrån ett transportpolitiskt ramverk. Detta ramverk ska bygga på principen att de sammanlagda infrastruktursatsningarna som beslutas om inför varje ny nationell plan uppvisar en gemensam samhällsekonomisk effektivitet. Vi anser att samhällsekonomiska kalkyler bör väga tungt vid beslut om vilka infrastrukturprojekt som ska bli av. Om de projekt som är mest samhällsekonomiskt lönsamma prioriteras innebär det en kostnadseffektiv användning av våra gemensamma resurser. Att välja de investeringar som genererar störst totala samhällsnytta bör vara en vägledande princip. Avsteg från principen kan legitimeras av till exempel fördelnings- eller regionalpolitiska skäl, men de ska i så fall föregås av en motivering från regeringens sida. Samtidigt är det avgörande att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna ständigt utvecklas för att olika transportslag ska göras rättvisa. Exempelvis bör effekterna av enskilda investeringar utvärderas utifrån hur dessa underlättar för gods- och persontrafik på större stråk och inte bara enskilda mindre sträckor.

Moderaterna vill lyfta möjligheten att tillsätta en ständig kommitté av oberoende experter som ska granska hur medlen till infrastrukturen används utifrån ett givet ramverk. Likt Finanspolitiska rådet ska det transportpolitiska rådet även utvärdera hur regeringen skött infrastrukturarbetet i stort samt vilka större projekt som valts och på vilka grunder dessa val har gjorts. Samhällsekonomiska nyttokalkyler och de transportpolitiska målen ska vara utgångspunkten för det transportpolitiska ramverket som ska ligga till grund för rådets granskning av regeringen. Rådet skulle kunna komma att bidra till en effektivare användning av infrastrukturmedel och medverka till att varje investerad skattekrona gör maximal samhällsnytta.

För att infrastrukturen ska användas så effektivt som möjligt och för att investeringar i densamma ska få största möjliga effekt bör infrastrukturplaneringen med våra grannländer vara gränsöverskridande när så krävs. De vägar och järnvägar som vi delar med våra grannländer bör i största möjliga mån upprustas och byggas ut i samverkan med det berörda grannlandet. Det finns behov av ett mer systematiserat arbete för att undvika att exempelvis enskilda järnvägssträckor stängs av flera gånger under kort tid på grund av underhållsarbete på olika sidor av de nordiska nationsgränserna.

Teknikutvecklingen inom transportområdet går med rasande fart och troligen kommer vårt sätt att förflytta oss se annorlunda ut om bara något eller några decennier jämfört med i dag. Det pågår bland annat försöksprojekt med elvägar på flera platser i Sverige där olika tekniker analyseras och jämförs. Hyperloop är ett koncept för ett transportmedel som närmast liknar en hybrid mellan ett flygplan och ett tåg. Tekniken går ut på att kapslar färdas i ett rör med mycket lågt lufttryck i höga hastigheter och en prototyp håller på att tas fram i Kalifornien, USA. Ännu är det för tidigt att slå fast huruvida Hyperloop är en rimlig teknik att använda i Sverige. Det är dock ett tydligt exempel på att teknikutvecklingen är snabb och att Sverige inte får halka efter i implementeringen av nya transportlösningar. Detta är bara några exempel på teknisk utveckling som potentiellt kan revolutionera vårt sätt att förflytta oss och samtidigt bidra till ett mer hållbart transportsystem. Moderaterna anser att det är av stor vikt att Sverige ligger i framkant när det gäller att anamma teknikutveckling och innovation. Trafikverket bör få i uppdrag att utreda möjligheter och utmaningar med framtida transportlösningar i syfte att snabbt inkludera nya transporttekniker i den framtida infrastrukturplaneringen på ett transportslagsneutralt tillvägagångssätt.

Riksdagen har fattat beslut om att det övergripande transportpolitiska målet är att

säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning

för medborgarna och näringslivet i hela landet. För att investeringar i infrastruktur ska

generera så stor samhällsnytta som möjligt är det av största vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodeller som ligger bakom prioriteringarna som görs är korrekta och rättvisande. Bland annat Finanspolitiska rådets rapport från 2015 väcker frågan om allainvesteringsbeslut har varit samhällsekonomiskt effektiva. Därmed bör regeringen arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna vad gäller infrastrukturinvesteringar.

Regelverket för strategisk och ekonomisk planering av vägar och järnvägar är

komplext och svåröverskådligt, delvis på grund av att det tillkommit vid olika tider och tillämpats med olika syften. Detta försvårar för en realistisk planering som kan spänna

över flera områden såsom hänsyn till miljö och kostnadseffektivitet. Det är på många

punkter tydligt att planeringen av vägar och järnvägar behöver bli effektivare.

Alliansregeringen tog 2013 fram en lagstiftning som syftar till effektivisering och

ökad produktivitet vid planeringen av vägar och järnvägar. Förslagen byggde på

resultaten från den parlamentariska Transportinfrastrukturkommittén. Bland åtgärderna i

propositionen finns bland annat en planeringsmodell som ska resultera i upp till två år

kortare planeringsprocesser för större projekt och betydliga tidsvinster för små och

medelstora projekt. Lagstiftningen ger goda möjligheter till effektivisering och ökad

produktivitet. Därför är Moderaterna fortsatt angelägen om att detta arbete fortgår, då det fortfarande finns tidsvinster att göra och pengar att spara. Fysiska och marknadsmässiga förutsättningar förändras över tid, medan behovet av smart planering av infrastruktur består. Lagstiftningen om effektivare planering av vägar och järnvägar bör därför utvärderas i syfte att öka effektiviteten och produktiviteten av investeringar.

För att uppfylla det övergripande transportpolitiska målet som är beslutat av riksdagen bör samhällsekonomisk lönsamhet vara vägledande i valet av infrastrukturprojekt. De samhällsekonomiska kalkylerna ger en god möjlighet att jämföra olika infrastrukturobjekt med varandra för att forma en samhällsekonomiskt lönsam prioriteringslista. Moderaterna anser därför att regeringens val av vilka infrastrukturprojekt som ska genomföras bör utvärderas utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. En sådan uppföljning kan på sikt bidra till att öka både transparensen och effektiviteten i transportpolitiken.

I Sverige finns 43 000 mil enskild väg som förvaltas av 23 000 olika väghållare. 7 600 mil av de enskilda vägarna är berättigade till statsbidrag. De utgör ofta viktiga startpunkter för exempelvis skogsindustrins transporter, vilket ställer höga krav på både bärighet och säkerhet. Moderaterna ser därför ett behov av att staten tar ett större ansvar för att planera underhållet och reinvesteringarna i det enskilda vägnätet utifrån nuvarande ekonomiska ramar. En nationell underhålls- och investeringsplan för det enskilda vägnätet bör således upprättas i syfte att skapa en bättre planering i arbetet med att värna och utveckla det enskilda vägnätet.

En väl fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsättning för en levande

landsbygd. De enskilda vägarna är en viktig del i detta. Det är de enskilda vägarna som

gör att en miljon människor dagligen kan påbörja och avsluta sin resa till jobb och hem.

Enskilda vägar är även en viktig förutsättning för råvarutransporter. Många tunga

transporter för både jord- och skogsbruk går på enskilda vägar.

Alliansen medverkade i regeringsställning till ett kraftigt ökat stöd till de enskilda

vägarna och anser fortsatt att de enskilda vägarna är av stor vikt. Det finmaskiga

vägnätet måste ha en hållbar och bra standard för bärighet och väghållningen måste

fungera året runt. Staten bör fortsättningsvis ta ett ekonomiskt ansvar för att upprätthålla

en god standard på det enskilda vägnätet och myndigheternas tillämpning av

regelverken bör syfta till att underlätta för underhåll och reinvestering av dessa vägar.

Järnväg och kollektivtrafik

En fungerande järnväg är avgörande för ett hållbart och robust transportsystem. Det lägger grunden för att människor ska kunna pendla till jobbet och för att näringslivets godstransporter ska komma fram i tid. Svenska företag och framförallt industrin måste kunna lita på att järnvägen fungerar och att de kan välja tåget som ett hållbart transportslag för att frakta sitt gods.

Genom konkurrens på järnvägen kan resenärer erbjudas fler avgångar och lägre priser. Det bidrar även till effektivisering och ett utbud som är anpassat utifrån efterfrågan. Tågmarknaden har avreglerats i etapper och sedan 2011 kan privata tågoperatörer ansöka om att köra på samtliga tåglinjer i Sverige. Enligt forskning från bland annat VTI har marknaden påverkats positivt av avregleringen och konkurrens har bidragit till effektiviseringar och innovationer. Dock kvarstår flera problem för att nå en fungerande konkurrens.

Tåglägestilldelningen är tänkt att utgå från att alla aktörer på marknaden söker på lika villkor. Det finns anledning att tro att det inte är så i praktiken. Då SJ länge har haft monopol på marknaden har systemet byggts upp på anpassade anslutningar. Det innebär att den etablerade aktören naturligt och rätteligen har kunnat anpassa tågavgångar och tågankomster så att de passar ihop med exempelvis pendeltågs- och regionaltågstrafik. Det gör att när en ny aktör kommer in kan det vara svårt att pussla ihop den nya aktörens ansökta tåglägen med annan befintlig trafik. Vid konflikter mellan ansökta tåglägen tillämpar Trafikverket en kvantitativ modell där den samhällsekonomiska kostnaden jämförs för olika alternativ. I enkelhet kan man säga att ju fler avgångar som behöver justeras, desto högre blir kostnaden. Detta kan då få till följd att aktörer som varit verksamma längre oftast får fler önskemål tillgodosedda eftersom deras lösning innebär att inga, eller färre, avgångar behöver justeras eftersom hela pusslet redan är lagt. I förlängningen stängs därför nya aktörer ute från tågmarknaden, vilket inte är önskvärt ur konkurrenssynpunkt. Detta är till nackdel för nya aktörer på marknaden som därigenom får det svårare att etablera sig.

En annan utmaning är kopplad till depåtillgången på järnvägen. Det påstås från enskilda aktörer att Jernhusen inte tar ut marknadsmässiga hyror från alla aktörer på järnvägen. För att tågmarknaden ska fungera så effektivt som möjligt är det viktigt att det finns en konkurrensneutralitet från infrastrukturhållarnas sida. Därför bör en översyn av depåtillgången och tilldelningen av densamma genomföras för att undersöka om det finns fog för kritiken och vilka åtgärder som i så fall kan vidtas.

För att främja öppenhet och konkurrens på järnvägsspåren är det viktigt att det finns goda och enkla möjligheter att jämföra priser och tidtabeller. Det måste även vara enkelt att köpa resor över läns- och transportslagsgränser. För att öka resenärsnyttan och förbättra konkurrensen bör det skapas en branschgemensam portal för öppna data så att nya tjänster och exempelvis appar kan utvecklas. Moderaterna betonar vikten av konkurrensneutral tillgång till digital infrastruktur kopplat till biljett- och betalningssystem för ökad effektivitet på järnvägen. Transportstyrelsen har i uppdrag att utöva marknadstillsyn, vilket syftar till att skapa en effektiv och konkurrensneutral marknad. Detta uppdrag verkar dock inte prioriteras tillräckligt högt vilket förmodligen beror på att regeringen inte fäster särskilt stor vikt vid frågan. För att nå en bättre konkurrens på spåren krävs det att regeringen och myndigheter vidtar åtgärder för att jämna ut konkurrensvillkoren mellan de olika aktörerna.

2013 beslutade alliansregeringen att tillsätta en utredning för att göra en grundlig genomlysning av svensk järnväg. I december 2015 överlämnade utredaren Gunnar Alexandersson sitt slutbetänkande SOU 2015:110 ”En annan tågordning – bortom järnvägsknuten”. Troligen är det den största översyn av svensk järnväg som någonsin utförts. Utredaren presenterar en lång rad förslag i syfte att stärka järnvägssystemet och öka effektiviteten på spåren. Det är därför mycket anmärkningsvärt att regeringen Löfven aldrig lät slutbetänkandet gå på remiss.

I dag samnyttjar den samhällsorganiserade och kommersiella persontrafiken järnvägen. Exempel på kommersiell trafik utgörs av SJ:s snabbtåg medan den största delen av den regionala trafiken på järnvägen är samhällsorganiserad. På senare år har det på vissa håll uppstått en mer uttalad utträngningseffekt, både vad gäller spårkapacitet och resenärer mellan dessa två typer av trafik. Eftersom den samhällsorganiserade trafiken länge dominerat på lokal och regional nivå sker utträngningen främst på storregional nivå och påverkar därmed kommersiell trafik i mer långväga relationer.

Kostnader för den samhällsorganiserade kollektivtrafiken, och därmed användningen av skattemedel, har generellt ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Med utgångspunkt i SOU 2015:110 ”En annan tågordning – bortom järnvägsknuten” bör regeringen därför agera för att förutsättningarna för den kommersiellt organiserade persontrafiken stärks i förhållande till den samhällsorganiserade trafiken. Det är viktigt för att såväl förbättra samverkan som stärka konkurrensen mellan dessa två kategorier av trafik på järnvägen. Detta bör ske genom ökade krav på samråd och transparens i de regionala kollektivtrafikmyndigheternas verksamhet, vilket föranleder flera ändringar i kollektivtrafiklagen. Utredningen föreslår därmed att de regionala kollektivtrafik-myndigheternas arbete med att ta fram trafikförsörjningsprogram i framtiden ska innehålla ett större mått av samråd och transparens. Om den samhällsorganiserade trafiken breder ut sig alltför mycket är risken att det slår ut privata aktörer och i förlängningen leder till färre alternativ och högre kostnader för det offentliga.

De flesta bedömningar pekar på att behoven av investeringar i och underhåll av järnväg fortfarande är stora. Tyvärr är konkurrensen i bygg- och anläggningsbranschen svag, något som Konkurrensverket konstaterade redan 2011. Med ökad konkurrens stärks möjligheterna till mer innovation, effektivisering och lägre priser i branschen. För svensk infrastruktur kan ökad konkurrens bidra till det slutgiltiga målet att mer väg och järnväg kan byggas för varje satsad krona.

För att få så mycket och så bra infrastruktur som möjligt för de pengar som investeras behövs en välfungerande konkurrens. Regeringen har dock aviserat att delar av järnvägsunderhållet ska återförstatligas. Tack vare att järnvägens underhåll och investeringar upphandlas genom konkurrens har våra skattemedel kunnat användas effektivare. Enligt en rapport från VTI från 2014 har konkurrensutsättningen genom upphandling av järnvägsunderhåll lett till sänkta underhållskostnader med cirka 12 procent, med bibehållen kvalitet.

Trots att Trafikverket har pekat på att regeringens återförstatligande kommer att leda till kostnadsökningar har regeringen beslutat om ett återförstatligande av järnvägs-underhållet i vissa delar av landet. Regeringens beslut strider mot de slutsatser expertisens och regeringens egna utredare Alexandersson dragit och innebär ett ineffektivt användande av skattemedel. Moderaterna anser att regeringen bör avbryta försöket med att återförstatliga järnvägsunderhållet och i stället främja fortsatt konkurrens vad gäller investeringar och underhållsentreprenader för ytterligare ökad kostnadseffektivitet. Trafikverket ska dock ha ansvar för besiktningen av skicket och underhållsbehoven på hela järnvägen.

För en välfungerande järnväg behövs också samarbete och koordinering med andra länder. Åtgärder på EU-nivå är nödvändiga för att utveckla sammanhållna och effektivt fungerande marknader för järnvägstransporter i Europa. Marknadsöppning för persontrafik inom det fjärde järnvägspaketet bidrar genom ökad konkurrens till att tillgodose resenärernas och samhällets krav på ett attraktivt, effektivt och långsiktigt hållbart trafikutbud av god kvalitet. Det bidrar till ett ökat resande på järnväg till förmån för tillväxt, sysselsättning, regional utveckling och miljö. Det är därmed centralt att på alla nivåer arbeta för ett fullt genomförande av det fjärde järnvägspaketet i Sverige och

övriga medlemsstater.

Dagens utformning av den så kallade tilläggsavgiften, det vill säga böter, när en passagerare inte löst sin biljett för kollektivtrafikfärd, fungerar inte tillräckligt avskräckande och är dessutom beroende av hur många kontroller som utförs. Det grundläggande problemet med att människor tjuvåker är att de ställer sig utanför det gemensamt finansierade kollektivtrafiksystemet, men begär samtidigt tillgång till detsamma. Det är av yttersta vikt att tilläggsavgiften fungerar avskräckande för att motarbeta tjuvåkning. Enbart i Stockholm innebar fusket ett intäktsbortfall på över 300 miljoner kronor för 2015 enligt SL. Det är pengar som i stället kunde ha använts till att bygga ut kollektivtrafiken. Det är tydligt att det krävs krafttag mot plankning. Moderaterna vill därför göra en översyn av bötesbeloppen och andra typer av preventiva åtgärder mot så kallad plankning, i syfte att minska fusket genom att markant höja gränsen för hur höga bötesbelopp som kollektivtrafikägaren idag kan ta ut.

Dagens utformning av den så kallade tilläggsavgiften när en passagerare inte löst sin biljett för kollektivtrafikfärd fungerar inte tillräckligt avskräckande och är dessutom beroende av hur många kontroller som utförs. På sikt bör ett system övervägas där notoriska tjuvåkare exempelvis kan stängas av från kollektivtrafiken under en begränsad tid.

För att vår järnväg ska fungera väl är det viktigt att kombinera tillräckliga resurser med en god myndighetsstyrning. Trafikverket bildades 2010 genom att Banverket, Vägverket och Sika slogs samman och den nya myndigheten ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Det har dock väckts frågor huruvida Trafikverkets organisation är optimal, inte minst i SOU 2015:42 ”Koll på anläggningen” SOU 2015:42 är tydlig med att det bör göras en genomlysning av Trafikverkets ledning och styrning och att det krävs ett förtydligande avseende fördelning av ansvar, mandat och arbetsuppgifter.

Järnvägen är ett nationellt system. Hur regionala aktörer planerar sin trafik påverkar således trafiksituationen i stora delar av landet. Trafikverket bör ta ett större ansvar i sin rådgivande roll och i högre grad samordna sig med regionala aktörer för att undvika att den interregionala trafiken påverkas negativt av den regionala trafiken. När regionala kollektivtrafikplaner utformas bör dessa även präglas av större transparens för att främja en effektivare konkurrens mellan olika aktörer, vilket leder till ett effektivare utnyttjande av järnvägen. Icke-subventionerad trafik bör uppmuntras när så är möjligt. Ju mer trafik som kan drivas utan subventioner ju mer kan det offentligas trafikkostnader minska samtidigt som en god trafikförsörjning upprätthålls.

Den regionala och den nationella tågtrafiken fyller olika syften och har olika behov. Dessa behov kan komma att stå i strid med varandra när exempelvis ett långsammare pendeltåg tvingar ett bakomvarande snabbtåg att anpassa farten till pendeltågets hastighet. För att motverka att den långtgående ofta snabbare nationella trafiken ställs emot den regionala bör regeringen agera för att Trafikverket får en stärkt roll gentemot de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i rollen att stötta dessa i framtagande av regionala trafikförsörjningsprogram. Det är viktigt att den nationella och regionala trafiken kan planeras och utvecklas i dialog för att optimera utnyttjandet av järnvägen.

I takt med att delningsekonomin och digitaliseringen blir två allt viktigare faktorer för framtidens transportarbete bör kollektivtrafiken och planeringen av densamma breddas. Konceptet ”Mobility as a service” bör på allvar utvärderas som en möjlighet för att skapa ökad kollektiv mobilitet i våra storstäder. Det enskilda ägandet av exempelvis bilar och cyklar kan komma att minska, men mobiliteten kan upprätthållas genom delning och ett effektivare utnyttjande. Kollektivt och privat resande kan länkas samman och resetjänster för hela resan, från dörr till dörr, kan uppstå. Detta innebär inte att kostnaderna för det offentliga ska utökas, men genom att ha perspektivet ”hela resan” kan det offentliga och privata samverka för ett helhetsperspektiv på resan.

Det ska vara tydligt för medborgarna vilken miniminivå av trafik som det offentliga ämnar garantera. Ett nationellt trafikförsörjningsprogram skulle förtydliga vilka grunder som beslut om trafikupplägg tas på. Vi vill därför utreda för- och nackdelar med att upprätta ett nationellt trafikförsörjningsprogram för järnvägen. Detta för att tydliggöra vilken trafik som samhället har ansvar för att tillhandahålla. I dag råder fritt tillträde till järnvägsmarknaden vilket av naturliga skäl innebär att konkurrensen är högre på mer attraktiva sträckor och lägre på mindre attraktiva. Moderaterna förespråkar en modell där konkurrensens fördelar tas tillvara på ett mer effektivt sätt än idag. En sådan reform stöds av SOU 2015:110 ”En annan tågordning” – bortom järnvägsknuten

Yrkestrafik

Sverige kommer att behöva använda både väg och järnväg för att transportera gods under en lång tid framöver. Moderaterna vill utveckla godstransporterna på vägarna för att dessa ska bli mer effektiva och mer miljövänliga. Därför vill vi bland annat bygga ut ett nät av elvägar och investera för att tyngre lastbilar upp till 74 ton ska kunna trafikera Sveriges vägar. Moderaterna har även föreslagit att längre lastbilar ska tillåtas på svenska vägar. Tyngre och längre lastbilar är bra för såväl miljön som jobben och företagens villkor eftersom mer varor kan fraktas per lastbil. Det minskar både utsläppen och kostnaderna då det inte kräver lika många transporter. Moderaterna tror inte på straffskatter i form av exempelvis kilometerskatt, vi tror i stället på klimatsmarta lösningar som förbättrar företagens villkor. Svensk åkerinäring har redan svårt att hävda sig i en allt tuffare internationell konkurrens.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att underlätta tolkningen av kör- och vilotiderna. Sveriges åkeriföretag bör inte både ha hårdare regler och högre sanktionsavgifter än andra länder i Europa då det snedvrider konkurrensen. Det är centralt att samma spelregler gäller inom alla EU:s medlemsländer för att få en väl fungerande marknad. Vi vill verka för en harmonisering i EU av tillämpning och tillsyn av de gemensamma regelverk som finns för åkerinäringen med sikte på att motverka fusk och otillbörlig konkurrens.

Det kommer aldrig att finnas tillräckligt många trafikpoliser för att kontrollera alla lastbilar som passerar in och ut ur Sverige. Tack vare ny tekniken kan dock yrkestrafiken övervakas på ett kostnadseffektivt och smidigt sätt för att se till att lagar och regler efterföljs. Exempelvis kan det införas krav på en GPS-mottagare i varje lastbil som kör i Sverige för att se till att lagar om kör- och vilotider efterföljs och att eurovinjettavgiften betalas. Moderaterna anser att det bör övervägas att utreda hur rättsvårdande myndigheter kan få ökade befogenheter vad gäller elektronisk övervakning av yrkestrafiken i syfte att värna likvärdig konkurrens mellan svenska och utländska aktörer och bekämpa brottslighet inom yrkestrafiken.

Olaglig konkurrens utgör ett stort problem för åkerinäringen. Bristen på trafikpoliser och otydligheten i hur de ska klara sitt uppdrag att kontrollera den olagliga yrkestrafiken förvärrar detta. De olagliga transporterna riskerar att öka och både lastbilar och chaufförer med bristande körvana kan trafikera våra vägar. Det snedvrider konkurrensen och möjligheten för de lagliga åkerierna att kunna hävda sig på en internationell marknad.

En grundprincip i ett fungerande rättssamhälle är att lagen gäller lika för alla. Sedan 2011 är det möjligt för polismyndigheter inom EU att utbyta information om fartsyndare och andra trafikbrottslingar. Svenska regler är dock utformade så att det är bilens förare, snarare än dess ägare, som är ansvarig för hur fordonet framförs. Det komplicerar informationsutbytet eftersom polisen måste kunna fastställa förarens identitet för att lagföra en person och i dagsläget är det inte möjligt att få den typen av information om utomnordiska förare. Det är viktigt att säkerställa att utländska förare betalar fortkörningsböter i Sverige.

Inom Europa arbetar länder på olika sätt för att komma tillrätta med den olagliga yrkestrafiken. Tyskland har till exempel ett system med en federal myndighet för godstransporter (BAG) som inkluderar en effektiv trafikpolis med tydligt uppdrag. Andra länder har hårda kontroller för att minska brott mot kör- och vilotider med höga böter som följd om man bryter mot dessa. Vi bör därför studera hur trafikpolisen fungerar i andra europeiska länder i syfte att hitta goda exempel på hur svensk trafikpolis skulle kunna organiseras och arbeta på ett effektivare sätt.

Taxi

Förutsättningarna för taxinäringen förändras i takt med att digitaliseringen gör nya landvinningar. Moderaterna vill därmed göra en översyn av taxiutbildningen och taxilagstiftningen i syfte att släppa in digitalisering och delningsekonomin i branschen. Lagstiftningen bör anpassas efter hur verkligheten ser ut. Dagens lagstiftning är i många avseenden ouppdaterad och i vissa delar komplicerad.

Moderaterna vill skapa en modern taxibransch som underlättar för både taxiförare och kunder. Ett ökade delande av persontransporter skulle öka effektiviteten i ekonomin samt minska transporternas miljöpåverkan. Genom digitala verktyg kan förare och kunder kopplas samman och transaktionerna kan spåras för att säkerställa att alla betalar skatt och att regler efterlevs.

En taxameter ska uppfylla de tekniska krav som berörda myndigheter ställer på den. Uppfylls alla krav ska det därefter inte ha någon betydelse om taxametern utgörs av en applikation i en smartphone eller en låda i bilen. I syfte att utveckla och bredda taxinäringen bör därför en teknikneutral definition av taxameter införas i likhet med det förslag som presenterades i SOU 2016:86 Taxi och samåkning – i dag, i morgon och i övermorgon.

Luftfart

Sveriges stora avstånd gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjligheten för näringslivet att lätt kunna ta sig inom landet, till huvudstaden och ut i världen. De statliga såväl som de regionala och privata flygplatserna binder samman Sverige, skapar arbetstillfällen och ökar möjligheterna till tillväxt och turism i hela landet.

Genom det statligt ägda bolaget Swedavia ansvarar staten för driften av tio flygplatser runt om i Sverige. De flygplatserna utgör ofta noderna i respektive region och ser till att näringsliv och medborgare har tillgång till en port ut mot världen. Swedavias flygplatser måste ständigt utvecklas för att öka tillgängligheten i hela landet och för att möta resandeökningen. Via sitt ägande i Swedavia bör regeringen se till att så sker.

I en allt mer globaliserad värld är goda utrikesförbindelser avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Därför måste Arlanda som utrikesflygplats utvecklas för att Sverige ska vara det självklara valet i Norden för till exempel lokalisering av företags huvudkontor. Arlanda flygplats är viktig för tillväxt i hela landet. Exempelvis välkomnar vi initiativet om preclearance till USA, som innebär att amerikansk gränskontroll på sikt kan genomföras vid avgång från Arlanda istället för vid ankomst till USA. Därigenom ökar förutsättningarna för fler direktförbindelser, vilket ytterligare kommer att stärka Arlandas position. Det är viktigt att utveckla och värna Arlandas funktion som Sveriges största flygplats för att säkerställa jobb och tillväxt i hela landet. Swedavia bör få i uppdrag att planera för en utbyggnad av Arlanda i syfte att flygplatsen att växa som en viktig hubb i Norden. Utbyggnaden av Arlanda ska även kombineras med att staten förstärker infrastrukturer till och från flygplatsen.

I Sverige har vi ett utjämningssystem för att skydda de regionala flygplatserna från att drabbas hårt ekonomiskt av kostnader hänförda till säkerhetskrav. Samtidigt utgår ett statligt driftbidrag till dessa flygplatser. Ofta är det svårt för de regionala flygplatserna att uppnå lönsamhet i verksamheten och ett ekonomiskt stöd blir därför nödvändigt för att säkra tillgängligheten i hela landet. Eftersom de regionala flygplatserna ofta driver trafik till Swedavias flygplatser bör Swedavia kompensera de regionala flygplatserna i form av driftstöd. Med en sådan modell skulle flyget kunna finansiera sig självt utan att påverka statsbudgeten samtidigt som flygets framtid i hela Sverige säkras.

Fordon och trafiksäkerhet

I Sverige finns uppskattningsvis cirka 200 000 personbilar och motorcyklar i trafik som är äldre än 30 år. Det rullande kulturarvet i form av exempelvis veteranbilar är en viktig del av den svenska kulturen och historien. Vid sidan av det historiska värdet skapas arbetstillfällen runt om i landet då personer lägger ned tid och pengar på att reparera och underhålla äldre fordon eller sköta en museiverksamhet.

Nya lagar, regler och avgifter utformas inte alltid med hänsyn till de förutsättningar som gäller för dessa historiska fordon. Det är olyckligt och riskerar att begränsa möjligheterna att vårda och värna det rullande kulturarvet i Sverige. Ett av kraven som idag föreligger och som vållar problem är att ägaren av ett historiskt fordon, vid avsaknad av ett registreringsbevis i original eller av svenskt arkiv vidimerad kopia, ska kunna uppvisa ett tillverkarintyg. Det är ett intyg som är svårt och ibland omöjligt för ägaren att kunna få fram. Det bör därför inledas en översyn av kraven på dokumentation kring historiska fordon.

Antalet motorcyklar på våra vägar ökat stadigt. Enligt Transportstyrelsen ligger antalet på omkring 300 000 motorcyklar i trafik under sommarhalvåret. Körkortsutbildning för motorcyklister regleras genom ett EU-direktiv för körkort som beslutades om 2006. Reglerna i direktivet utgör ett golv som alla medlemsstater måste ratificera. Direktivet tillämpades för första gången 2013. Dagens system innebär dock att processen för att ta körkort för motorcykel är komplicerad och kostsam. Det bör utföras en översyn av dagens åldersgränser kopplat till de olika kategorierna för att få köra motorcykel. Regeringen bör agera i EU för ett förenklat regelverk kring MCkörkort med syfte att effektivisera processen.

Den största anledningen till att vi i Sverige ställer höga krav på att kunna ta körkort är för att värna om trafiksäkerheten. Att framföra ett fordon som kräver körkort utan något sådant innehav är ett brott men tyvärr inträffar det dagligen i Sverige. Det krävs krafttag för att stävja förekomsten av ogiltiga körkort och göra det svårare att kunna förfalska dessa. Regeringen bör även verka i EU för att fler länder ska intensifiera arbetet för att öka säkerheten på våra vägar. Moderaterna anser att det bör vidtas åtgärder för att minska antalet förfalskade och ogiltiga körkort genom att se över möjligheterna att ge de rättsvårdande myndigheterna större befogenheter gentemot den enskilde föraren som misstänks använda sig av ett ogiltigt eller ett förfalskat körkort.

Grunden i vårt rättssamhälle utgörs av att den tilltalade betraktas som oskyldig tills motsatsen kan bevisas. I de allra flesta fall utgör detta ett självklart rättesnöre. Det finns dock fall där denna princip visat sig kunna få orimliga konsekvenser. På senare tid har ett antal fall där förare som inte har kunnat visa upp ett giltigt körkort förekommit i medierna. Förare som saknat körkort men hävdat att deras utländska körkort är borttappat har friats av tingsrätten på grund av brist på bevis. Det är och ska vara olagligt att köra bil utan giltigt körkort i Sverige. Rättsväsendet måste ges möjlighet att beivra dessa brott och straffa de som systematiskt bryter mot lagen. Moderaterna anser därför att kraven vad gäller uppvisande av giltigt körkort bör skärpas i syfte att underlätta för polis och rättsväsende.

Sverige är ett land med långa avstånd och olika väderförhållanden. Givet detta kan nationella riktlinjer bli svåra att förhålla sig till i olika delar av landet. Ett sådant exempel är regelverket kring vinterdäck. I dag är det krav på att fordonet ska vara utrustat med vinterdäck mellan den 1 december – 31 mars vid vinterväglag. Det är även tillåtet att använda dubbdäck mellan 1 oktober – 15 april om det är eller befaras bli vinterväglag. I mars kan väglaget skilja sig väsentligt mellan Ystad och Haparanda och regelverket måste därför bli mer flexibelt. Vi bör därför se över möjligheterna att anpassa regelverket kring vinterdäck för att anpassa detta efter de olika väderförhållandena som kan råda i landets olika delar.

Under Alliansregeringens år minskade antalet dödsolyckor i den svenska trafiken markant. Tyvärr tycks dödstalen inte längre sjunka och experter pekar på att trafiksäkerhetsarbetet måste utvecklas för att arbetet med Nollvisionen inte ska stanna av. En särskilt utsatt grupp i trafiken är oskyddade trafikanter. Dessa återfinns främst i städerna och skadorna när en bil och en oskyddad trafikant kolliderar i högre hastigheter är ofta allvarliga. Därför bör en översyn av hastighetsbegränsningarna i städerna genomföras i syfte att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna.

Fokus i trafiksäkerhetsarbetet har hittills varit på att minska bilisternas olyckor. Tyvärr har detta lett till att säkerheten på vägarna ofta har utformats på ett sätt som är anpassade efter bilisternas behov, men inte efter MC-förarnas. Ett exempel är att vajerräcken kan vara trafiksäkra för bilar, men direkt farliga för MC-förare. MC bör därför inkluderas tydligare i arbetet med Nollvisionen och trafiksäkerhetsarbetet bör utgå från fler behov än bilisternas.

Så kallade svarta bilskolor, det vill säga illegala bilskolor som bedriver verksamhet utan tillstånd, är ett utbrett problem och leder till en osund konkurrens. Trafikskolornas riksförbund visar i en undersökning från 2015 att uppemot 30 procent av trafikskolorna i Stockholms län märker av konkurrens från svarta bilskolor. År 2012 infördes en begränsning av antalet handledarskap per person till 15 stycken. Det behöver övervägas huruvida denna begränsning ska bli ännu snävare för att motarbeta de illegala bilskolorna. Även ett digitalt utbildningsprotokoll, där handledare, trafikskola, eller båda, kvitterar varje genomfört kursmoment kan vara ett viktigt verktyg för att minska den olagliga verksamheten.

Regeringen bör på detta sätt ta ett krafttag mot svarta bilskolor genom att bland annat överväga att ytterligare begränsa antalet handledarskap per person. Moderaterna är även positiva till att begränsa rätten för privatpersoner att äga bilar med dubbelkommando i syfte att stävja förekomsten av svarta bilskolor.

Körkortet är en viktig grundbult för många för att få ett jobb. Det är dock bekymmersamt att nästan hälften av alla som gör körkortsprovet misslyckas. Samtidigt kommer ny teknik som förenklar och utvecklar körandet, och därför är det viktigt att körkortsutbildningen anpassas efter detta. Körkortet är ofta en mycket stor kostnad för många och genomsnittskostnaden för ett körkort är cirka 15 000 kr. Risken för arbetslöshet är två gånger högre för ungdomar utan körkort än för ungdomar med körkort. För många unga uppstår därför ett ”moment 22”, där man för att kunna ta körkort måste ha ett jobb och en inkomst för att ha råd med ett körkort. Men för att kunna få ett jobb måste man ha körkort. Körkortsutbildningen bör kunna förenklas utan att det ska ha negativ påverkan på trafiksäkerheten. Exempelvis bör ett system med att ”släcka tvåan” övervägas. Det skulle innebära att elever som gjort en mindre miss på körprovet ska kunna få möjlighet att få just det momentet prövat och godkänt vid utvalda trafikskolor och slippa göra om hela provet. Därmed bör en generell översyn av körkortsutbildningen med syfte på större effektivitet och genomlysning av de olika momenten som ingår utföras.

Dådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017 visar på sårbarheten i vårt öppna samhälle vad gäller hotet från terrorismen. Samhällets infrastruktur utgör attraktiva mål för terrorister. Attacker mot transportsystemet kan orsaka förödande skada. Skyddet för passagerare, förare och användare av transportsystemet bör därför stärkas.

Säkerheten inom exempelvis tågtrafiken och i närheten av större gångstråk bör höjas. I händelse av en större terrorattack mot ett vitalt infrastrukturobjekt är det även avgörande att det finns reservkapacitet i systemet. De säkerhetsåtgärder som kan blir aktuella att vidta måste vara rimliga ur ett funktionsperspektiv och stå i proportion till hotbilden.

Hållbara transporter

Moderaterna vill att vi ska gå mot ett transportsystem som förenar god tillgänglighet med lägre utsläpp av klimatgaser. Därför vill vi inte straffa transporter som sådana, utan fokuserar i stället på åtgärder för sänkta utsläpp. För att vi ska kunna nå Miljömålsberedningens mål om att Sverige ska vara klimatneutralt till år 2045 krävs ytterligare insatser. Detta gäller i synnerhet inom transportsektorn där den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen finns.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Därför är det angeläget att vi vidtar åtgärder för att närma oss Sveriges ambitiösa etappmål för transportsektorn: växthusgasutsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg, ska minska med 70 procent senast år 2030 jämfört med utsläppsnivån år 2010.

Under Alliansregeringen ökade andelen förnybart i transportsektorn nära fyra gånger och målet om att nå tio procent förnybar energi i transportsektorn till 2020 uppnåddes med god marginal. Fler insatser måste dock komma till för att nå Sveriges långsiktiga klimat- och energimål. Vi vill minska transporternas klimatpåverkan genom att tillvarata möjligheterna med ny teknik, öka andelen förnybara drivmedel, ha en hög klimatprestanda på såväl fordon som drivmedel och effektivare transporter.

Att främja teknikutveckling är avgörande för vår möjlighet att nå ett hållbart transportsystem. Sverige ska minska utsläppen från transporterna och bryta beroendet av fossila drivmedel. Moderaterna anser att en ökad mobilitet går att förena med minskade utsläpp. Människor kommer att fortsätta efterfråga resandet och därför är det viktigt att utveckla transportsystemet i en hållbar riktning. Biodrivmedel, elektrifiering och tekniken kopplat till bränsleceller är exempel på teknik som kan användas för att ersätta fossila drivmedel i vägtrafik samt luft- och sjöfart.

Vi vill bejaka och underlätta för ny koldioxidfri teknik genom att införa ett ekonomiskt stöd för utbyggnad av infrastruktur för teknik som inte kan nyttja befintlig infrastruktur, såsom bensinstationer. Ett teknikneutralt går i linje med den vilja som Moderaterna tidigare har kommunicerat om att styrmedel inom miljö- och klimatområdet ska vara teknikneutrala.

Sjöfarten är ett förhållandevis hållbart transportslag där vi har en outnyttjad kapacitet. Men precis som för övriga transportslag behövs det fler åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan. Det är centralt att dessa åtgärder inte blir en extra pålaga för svensk sjöfartsnäring och därmed försämrar dess konkurrenskraft. Sverige behöver en infrastruktur som stödjer en mer miljövänlig sjöfart, som exempelvis användandet av LNG och metanol samt elanslutning i land. Det behövs en översyn av möjligheterna för att kunna tillgodose tillgången till miljövänligt bränsle i de svenska hamnarna.

För att kunna främja framväxten av ett mer hållbart transportsystem är det viktigt att både stat och kommun har möjlighet att premiera de som gör ett aktivt val för att minska utsläppen av klimatgaser. Parkeringsbestämmelser kan vara ett effektivt sätt att påverka i vilken utsträckning ett mer miljövänligt fordon väljs när det väl är dags att köpa nytt. Sedan 2011 är det möjligt för kommuner att reservera laddplatser och/eller parkeringsplatser för elbilar och laddhybrider. Det bör även vara möjligt för kommuner att kunna välja att premiera ägare till miljöbilar på ett liknande sätt. Vi vill därför ge kommuner rätt att kunna införa ett system med differentierade parkeringsavgifter baserat på fordonets miljöklassning i syfte att främja framväxten av fler miljövänliga fordon.

Digitaliseringen har gjort det möjligt för delningsekonomin att växa inom transportsektorn. Fler bilpooler och mer samåkning är exempel på hur transporter kan komma fler till del samtidigt som våra resurser utnyttjas effektivare. Vi har bara sett början på en hastig utveckling som revolutionerar synen på såväl hur vi transporterar oss som behovet av att äga i sig.

En tredjedel av Sveriges klimatutsläpp kommer från transporter. Kan varje bil användas effektivare finns det stora möjligheter att minska Sveriges totala klimatpåverkan. En vanlig personbil står stilla 97 procent av tiden och genom ökat delande kan våra resurser användas mer effektivt. Fortfarande är många av våra regelverk utformade i en tid före digitaliseringens och även delandets genombrott. Det finns stora vinster att hämta från ett moderniserat regelverk och ökat delande. Det är därför viktigt att agera för att främja framväxten av delningsekonomin inom transportsektorn genom att exempelvis uppmuntra bilpooler, cykeldelning och samåkning.

Användningen av bilpooler är ett viktigt steg för att minska utsläppen och samtidigt öka mobiliteten. Konceptet växer och allt fler upplever ett värde av att dela snarare än att äga en egen bil. I dag saknas dock en juridisk definition av begreppet bilpool. Konsekvensen är att kommuner inte kan skapa parkeringsytor för bilpoolsbilar eftersom kommuner inte kan tilldela platser till fristående bolag. Därmed bör regeringen få i uppdrag att ta fram en juridisk definition av bilpool för att göra bilpooler mer lättillgängliga med utgångspunkt i SOU 2017:22 ”Från värdekedja till värdecykel”.

Utvecklingen av grönt flygbränsle går framåt. Genom bl.a. Fly Green Fund har flera flygningar med grönt flygbränsle genomförts. Tack vare vår goda tillgång av råvaror har Sverige potential att bidra till denna utveckling, men då måste långsiktiga spelregler komma på plats. Flyget måste ta ett större klimatansvar, men det ska inte genomföras med en flygskatt som beskattar alla flygresor på samma sätt utan hänsyn till bränsle. Därför vill Moderaterna att en framtida reduktionsplikt för flyget utreds i syfte att öka användandet av grönt bränsle. Detta skulle gynna både klimatet och Sverige gröna näringar.

För att skapa smartare drivkrafter för omställning av fordonsflottan vill vi också utreda hur man ytterligare kan miljödifferentiera start- och landningsavgifter i syfte att uppmuntra till investeringar i mer bränslesnåla plan och inblandning av biodrivmedel.

Som en följd av Chicagokonventionen (Convention on International Civil Aviation) från 1944 tillåts ingen beskattning av flygbränsle. Det saknas i dag ett brett stöd bland ICAO:s medlemsstater för att göra de ändringar som krävs i Chicagokonventionen. I stället har ICAO valt att införa ett globalt marknadsbaserat klimatstyrmedel för det internationella flyget, kallat CORSIA (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation). Systemet baseras på målsättningen att nå en koldioxidneutral tillväxt från år 2020. Alla utsläpp över den nivån ska man kompensera för. Även om vi välkomnar initiativet från branschen, menar vi att det mest effektiva vore att införa en möjlighet tillkoldioxidbeskattning av flygbränslet. Vi bör därför driva på för gemensamtminimiskatt på utsläpp från flyget genom en förändring av Chicagokonventionen.

Moderaterna vill också att ett teknik- och kostnadsneutralt Bonus/Malus-system införs där miljöanpassade fordon premieras vid inköpstillfället, medan fordon med stor klimatpåverkan får högre fordonsskatt. Dagens system är problematiskt då det leder till en överbeskattning där malusen är större än bonusen. Regeringen Löfven tycks därmed vilja använda systemet som ytterligare en kassako för staten. Moderaterna anser inte att den svenska fordonsflottan är i behov av ytterligare skattepålagor. Däremot bör skatterna styras om till att premiera mer miljövänliga fordon.

Sjöfart

Bättre villkor för svensk sjöfart spelar en viktig roll för att nå mer hållbara transporter. En stärkt konkurrenskraft bidrar även till att den svenska sjöfarten kan fortsätta utvecklas, växa och ha en hög innovationstakt. Sjöfarten är en viktig faktor för klimatomställningen. Sveriges drygt 50 hamnar tillsammans med våra inre vattenvägar innebär att vi har goda möjligheter att i större utsträckning än idag avlasta vägnätet och på så sätt minska klimatbelastningen. Eftersom godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter är en utveckling av sjöfarten en viktig del för att uppnå våra miljömål. Det är mycket angeläget att inte svenska särregler införs som fördyrar eller försvårar användningen av de inre vattenvägarna.

Moderaterna vill se en ökning av antalet svenskflaggade rederier. Sjöfartsstöd lämnas till arbetsgivare för skatt på sjöinkomst samt arbetsgivarens kostnader för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. De senaste tio åren har sjöfartsstödet legat på i genomsnitt 1,7 miljarder kronor per år. Enligt myndigheten Trafikanalys skulle inte rederier kunna bedriva den verksamhet de gör idag utan sjöfartsstödet, utan de skulle troligen flagga ut de fartyg som de idag har i det svenska fartygsregistret. Ett stort problem är att rederier inte på förhand kan få besked om de är berättigade till.

Den 1 januari 2018 införde Sjöfartsverket ett nytt system för de farledsavgifter som tas ut när ett fartyg anlöper i svensk hamn. Det nya systemet har mött kritik från både Trafikanalys och branschen eftersom det åstadkommer lägre miljö- och klimatnytta i jämförelse med tidigare system, samtidigt som de generella kostnaderna för svensk sjöfart ökar. För lastfartyg som anlöper svenska hamnar, minskar den nya modellen incitamenten att gå längs kusten för ytterligare ett stopp i en svensk hamn. Detta riskerar att transporter i stället flyttas över till lastbil.

Eftersom farledsavgifterna är ett av de viktigaste ekonomiska styrmedlen för sjöfarten i Sverige, behöver avgifterna utformas så att de skapar incitament för sjöfarten att minska sina utsläpp. Samtidigt är det viktigt att utformningen inte missgynnar konkurrenskraften för svensk sjöfart, och därmed gynnar en utveckling där transporter flyttas över till mindre energieffektiva alternativ. Ekonomiska överväganden ligger till grund för den förändrade avgiftsmodellen. Det är olyckligt om Sjöfartsverkets finansieringsmodell går ut över miljöarbetet. Vi välkomnar därför Riksrevisionens granskning av Sjöfartsverkets organisationsform. Samtidigt finns det ett behov av att se över miljödifferentieringen av farledsavgifterna för att säkerställa att utformningen skapar incitament för ytterligare klimatåtgärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag.

Människors entreprenörskap och företagande är avgörande för jobb och utveckling i hela landet. Statlig tillsyn och godkännande, till exempel genom Transportstyrelsen, är ibland en förutsättning för att företag ska kunna starta och verka. När taxor för den statliga tillsynen och godkännandet utformas är det viktigt att det görs ur ett effektivitetsperspektiv med utgångspunkt från brukaren. Den administrativa bördan för aktörer verksamma inom sjöfartsnäringen riskerar att hämma utvecklingen. Många i branschen upplever att myndighetskontakter är komplicerade och det bör därför införas en så kallad one-stop shop för myndighetskontakter, där det räcker med en enda kontakt in i myndighetsvärlden, för att i så hög utsträckning som möjligt minska den byråkratiska börda som drabbar branschen. Detta bör vara en del i ett större paket där regeringen även bör se över möjligheten att förenkla inflaggningsprocedurerna för de företag och fartyg som återigen vill flagga svenskt, i syfte att stärka svensk sjöfartsnäring.

Cykel

Cykeln som transportmedel har en rad fördelar. Den har en positiv inverkan på hälsan, vilket är viktigt eftersom vi i dagens moderna samhälle är alltmer stillasittande. Cykeln minskar även utsläppen av växthusgaser och trängseln och det är viktigt att få fler att välja cykeln. Det finns flera förbättringar att göra för cyklister och bland annat bör sammanhängande cykelstråk och snabbcykelvägar prioriteras i utbyggnaden av cykelinfrastrukturen. En sådan utbyggnad skulle på allvar göra cykeln till ett alternativ till bilen i många av våra städer.

Cykeln som transportslag har därmed en nyckelroll i att göra Sverige starkare, friskare och mer hållbart. En modern transport- och infrastrukturpolitik kräver därför en tydlig vision för hur vi ska bli fler som väljer cykeln och Moderaterna vill se en konkret nationell handlingsplan.

Ökat cyklande har stora samhällsekonomiska vinster och miljöutmaningen ställer nya krav på vår gemensamma infrastruktur. Att göra cykeln till ett mer attraktivt alternativ i det dagliga pendlandet bidrar till förbättrad luftkvalitet, minskad trängsel och ökad framkomlighet. Fler cyklister på vägarna innebär bättre stadsmiljö men även bättre folkhälsa. Det är en utveckling som vi moderater vill uppmuntra.

Moderaterna vill därför se en konkret nationell handlingsplan – utformad i dialog med regioner, kommuner och branschen – för att få fler att välja cykeln. Alla som någon gång cyklat i Köpenhamn eller Amsterdam vet att Sverige har en lång väg kvar att gå och för det krävs krafttag och konkreta reformer.

För att fler ska våga använda sig av cykeln måste det bli säkrare att cykla. Det kräver ökade insatser och regelförändringar som kan förenkla för fler cykelbanor och bättre framkomlighet. Även cyklister ska känna sig trygga med att förbipasserande fordon håller ett betryggande avstånd till andra trafikanter.

Regelförenklingar kan öka cykelns attraktivitet. Moderaterna vill tillåta högersväng vid rödljus och införa ”allgrönt” för cykel i fler korsningar så att cyklister från alla håll kan ges grönt ljus samtidigt. Det ska också vara tillåtet för cyklister på fler ställen att färdas i båda riktningar på enkelriktade gator. Skyltningen måste vara tydlig så att cyklister och bilförare vet vad som gäller. Även trafiksignalsystemet måste anpassas för cyklister. Politiken på cykelområdet måste matchas med sunt förnuft som underlättar cyklisters vardag för att fler ska välja cykeln.

Även inom cykelområdet bidrar ny teknik till nya möjligheter. Vissa väljer bort cykeln särskilt på långa avstånd för att den upplevs som för fysiskt utmanande eller för långsam. Lösningen på det är en elcykel som i princip är en standardcykel med elassistans. El-assistansen innebär att cyklisten kan ta sig fram bekvämt och utan nämnvärd ansträngning. Antalet elcyklar ökar snabbt i Europa och enbart i Holland säljs över 200 000 elcyklar varje år. En ökad användning av elcykel som transportmedel skulle med största sannolikhet innebära att fler väljer cykeln framför bilen på längre pendlingsavstånd än idag. Moderaterna vill därför främja användningen av elcyklar genom att bättre anpassa utformning av infrastruktur och regler för denna nya form av cykling.

I budgetpropositionen för 2018 presenterade regeringen en satsning om 350 miljoner på en så kallad elfordonspremie. Premien ska gå till ska kunna uppgå till högst 10 000 kronor och vara ett ekonomiskt stöd vid inköp av de vanligaste elfordonen, exempelvis elcyklar. Tyvärr är detta troligen inte en kostnadseffektiv klimatpolitik då försäljningen av elcyklar redan idag ökar i en rasande takt. Med största sannolikhet hade medlen därmed gjort större nytta om det gått till att förbättra infrastrukturen som användarna av elcyklar i slutändan kommer använda.

Digital infrastruktur och post

I ett allt mer digitaliserat samhälle ökar betydelsen av att ha en god uppkoppling. Det blir allt vanligare att arbete såväl som studier kan utföras på distans, vilket kan bidra till att underlätta livspusslet för många människor. Svensk tillväxt och välfärd blir också i allt större utsträckning beroende av den digitala utvecklingen och möjligheterna till digital innovation. Det är i grund och botten en frihetsfråga att människor ska kunna lita på att det finns en fungerande uppkoppling. Det är en förutsättning för att det ska gå att bo och arbeta i hela vårt land.

Alliansregeringen gjorde stora satsningar på bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet och arbetet med att förbättra bredbandstäckningen måste fortsätta. Moderaterna står bakom regeringens bredbandsstrategi som innebär att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020. Konkret innebär det att staten är med och finansierar utbygganden av bredband i de områden där en utbyggnad inte kan bära sig på kommersiella villkor. Utbyggnaden bör dock ske teknikneutralt för att öka effektiviteten och snabbheten i arbetet. I samband med att utbyggnaden genomförs bör även yttäckning ges större uppmärksamhet. Många näringar är i dag beroende av att vara uppkopplade för att fungera optimalt. Skogs- och jordbruksmaskiner har omfattande digitala funktioner. Regeringen bör därför säkerställa att det kommande 5G-nätet har en god yttäckning i hela landet. I ett allt mer digitaliserat samhälle ökar inte bara effektiviteten utan också sårbarheten. Det blir allt vanligare med IT-angrepp mot samhällsviktig infrastruktur. Det är inte bara skyddet mot digitala angrepp som måste stärkas. Också skyddet kring exempelvis telemaster måste hålla en hög säkerhetsnivå givet det försämrade säkerhetspolitiska läget.

Utbyggnaden av 5G kommer att vara avgörande för att möta behovet av högre överföringshastigheter, större datamängder och bättre kvalitet för mobila enheter. Experter bedömer att ingen teknik kan koppla upp och koppla samman allt och alla som 5G och Sverige behöver därför vara fortsatt drivande i den europeiska harmoniseringen av frekvenser för 5G och 5G-utbyggnad.

Spektrumharmonisering kan liknas vid en telefonlinje; för att den ska göra någon nytta måste linjen knyta samman två telefoner. På samma sätt måste tekniken för 5G verka inom samma frekvensbredd för att dataöverföringen ska kunna sammanföras mellan två enheter. Utformningen av spektrumharmonisering måste därför hanteras på ett gränsöverskridande plan genom långa och harmoniserade licenstider om minst 20 år eller längre, samt koordinerade auktionsförfaranden. Därför är arbetet med frekvensharmonisering inom EU direkt avgörande för utvecklingen av 5G.

Moderaterna vill att Sverige ska verka för att en gemensam europeisk infrastruktur för 5G finns på plats tidigt 2020, med målet om en fullvärdig digital inre marknad. Sverige behöver vara pådrivande för att förslag till beslut om teknisk harmonisering läggs fram av kommissionen så tidigt som möjligt 2019 för att möjliggöra en skyndsam allokering senast i början av 2020.

Den kanske enskilt viktigaste funktionen inom EU är den inre marknaden. Uppkoppling och 5G är nästa nödvändiga steg för en digital inre marknad, vilket kommer underlätta och främja handeln, utbytet av tjänster över gränser och sammankopplingen av människor inom Europa. Andra delar av världen som Sydkorea, Kina, Japan och USA har kommit betydligt längre mot ett brett användande av 5G och det är viktigt för Europas konkurrenskraft som region att utbyggnaden av 5G inte drar ut ytterligare på tiden här.

Utöver att vara pådrivande i den europeiska utvecklingen måste vi göra vad vi kan också ur ett nationellt perspektiv för att främja utbyggnaden i Sverige. 700 MHz-bandet har tillsammans med frekvenserna 3,4-3,8 GHz och 24,25-26,5 GHz angetts som pionjärsband för 5G. Det är av stor vikt att PTS arbetar för att så snabbt som möjligt inleda auktionsförfarandet av dessa från att de blir tillgängliga. Siktet bör därför vara inställt på att möjliggöra en storskalig introduktion och kommersiellt användande av 5G i Sverige tidigt år 2020.

Avseende den tekniska aspekten med 5G är våglängden kortare och därmed blir hastigheten snabbare. Detta inverkar dock negativt på räckvidd och prestationsförmåga varför en förtätning av master måste ske. Förtätningen ställer krav på en anpassad lagstiftning och tillståndsgivning och Moderaterna är beredda att både på förhand och under utvecklingens gång arbeta för en förenklad process som driver på utvecklingen i den takt som krävs.

Innan och parallellt med utbyggnaden av 5G finns en rad lågt hängande frukter för att hela Sverige ska få en god uppkoppling utifrån dagens standard. Fiberutbyggnaden är en central del för att nå det uppsatta bredbandsmålet om tillgång till snabbt bredband i hela Sverige år 2025.

I storstadsområden och i tätorter är fibertäckningen god men i glesbygd är den sämre. Det beror till stor del på att Trafikverket har blivit en flaskhals där långa handläggningstider och köer för ärendehantering orsakar stora förseningar. Trots att Trafikverket har ett lagstadgat krav på fyra månader för besked om tillstånd närmar sig handläggningstiderna idag sex månader.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att korta handläggningstiderna och kartlägga åtgärderna, men hittills utan tillfredsställande effekt. Moderaterna kommer prioritera utbyggnaden av fibernätet och ett viktigt steg mot detta är att prioritera förkortningen av Trafikverkets handläggningstider för ledningsrättsärenden.

På flera platser i landet har det uppmärksammats att kommunallagens lokaliseringsprincip sätter käppar i hjulet för de kommunala stadsnät som vill erbjuda fiberlösningar till de som bor på andra sidan en kommungräns. Kommunala bolag får bara ha verksamhet i den egna kommunen enligt lokaliseringsprincipen. Om kommuner vill och tillåter bolag att bygga ut fiber över kommungränserna bör inte lagstiftningen försvåra för detta.

Moderaterna anser att lokaliseringsprincipen inte ska stå i vägen för att bygga bredband över kommungränser i de fall då det är den samhällsekonomiskt bästa lösningen. För att lösa det och underlätta för alla att få tillgång till bredband vill vi göra nödvändiga justeringar i kommunallagen. Denna uppfattning delas av PTS som menar att kommunala stadsnät bör ges möjlighet att bygga ut fibernät i gränsområden i en annan kommun som saknar tillgång till fiber och att ett undantag från lokaliseringsprincipen därför införs för sådan utbyggnad.

Trafikverket, Svenska kraftnät och ett antal ytterligare statliga aktörer har fibernätverk som sträcker sig över Sverige men som inte är fullt utnyttjade. Att tillgängliggöra dessa fibernät i statlig ägo för marknaden skulle kunna bidra till målet om tillgång till bredband och samtidigt kunna bidra till en mer driftsäker nätverksstruktur om dessa fibernät sammankopplades. Det är i sammanhanget viktigt att betona att nationella säkerhetsintressen beaktas i processen.

EU-strategi om självkörande fordon har granskats (TU3)

Riksdagen har granskat en strategi från EU-kommissionen om automatisering och uppkoppling av fordon. Utgångspunkten i strategin är att rörligheten står inför ett vägskäl och att de uppkopplade och automatiserade fordonen kommer att förändra hur vi förflyttar oss. Ambitionen är att EU ska bli världsledande på området och därigenom göra transporter säkrare, mer tillgängliga och hållbara.

Riksdagen välkomnar att EU-kommissionen har antagit en övergripande strategi och ser fram emot de möjligheter som de nya fordonen förväntas innebära. Riksdagen delar kommissionens uppfattning att det behövs ett ökat samarbete mellan EU, medlemsstaterna, myndigheter, akademien och industrin för att skynda på en säker och hållbar marknadsintroduktion av de nya fordonen. Riksdagen håller även med kommissionen att det är viktigt att nyckeltekniken utvecklas i Europa och att den rättsliga ramen är modern.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Budget 2019

Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.

Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.

Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena.

Välkomna, C och L – här är vår budget M och KD

Moderaterna och Kristdemokraterna lägger fram en reformagenda i riksdagen, med utgångspunkt i Alliansens gemensamma politik – som vi föreslår blir statsbudget för 2019.

Vi ser de överväganden som våra vänner i Centerpartiet och Liberalerna gör, och hoppas att de så snart som möjligt vill göra gemensam sak med oss.

Samhällsproblemen har inte tagit paus för att Sverige saknar regering. Konjunkturnedgången förskjuts inte i väntan på ny statsminister. Därför kan Sverige inte heller vänta på reformer. Vår budget stärker svensk ekonomi, jobbskapande och grundfunktioner i samhället.

De som kan och vill jobba ska också göra det. Långvarig försörjning av bidrag leder till utanförskap, men också till lägre tillväxt.

Vi utökar jobbskatteavdraget med tio miljarder kronor så att det lönar sig bättre för fler att gå från bidrag till arbete. Taket i RUT höjs så att fler jobb med lägre kvalifikationer kan skapas. Färre får betala statlig inkomstskatt. Då lönar det sig bättre att utbilda sig och ta de jobb som kräver högst kvalifikationer. Det gör också att många lärare och sjuksköterskor slipper betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt.

Skatten på pension sänks mer än i regeringens förslag, så att alla över 65 år får sänkt skatt, och bostadstillägget höjs.

Det offentliga ska upprätthålla lag, ordning och vården och omsorgen ska finnas där när man behöver. Bland våra satsningar finns en välfärdssatsning om fem miljarder kronor i tillskott till Sveriges kommuner och landsting.

Därutöver en fördubblad kömiljard för kortare köer i vården. En stor primärvårdsreform påbörjas.

Och en äldreboendemiljard avsätts per år för att fler boenden för äldre ska byggas. Det är också ett led i att uppnå en äldreboendegaranti där alla som är över 85 år och som är beviljade hemtjänst ska kunna erbjudas plats i ett anpassat boende.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en viktig frihetsreform som ska värnas.

Vi sänker därför dieselskatten för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk med 50 öre.

Vi satsar 18 miljarder kronor mer på försvaret under perioden 2019 – 2021. Och vi tar viktiga steg mot 10 000 fler polisanställda år 2024.

Ett land med långa avstånd måste hålla samman. De som är beroende av bilen för jobb ska inte missgynnas för att de bor utanför storstäderna.

Samtidigt är det viktigt att stärka jord- och skogsbrukets förutsättningar, inte minst med tanke på sommarens torka och bränder. Vi sänker därför dieselskatten för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk med 50 öre.

Därutöver föreslår vi en tillfällig sänkning av skatten på diesel för dessa branscher under andra halvåret 2019 med 50 öre per liter som ett särskilt stöd i sviterna efter torkan.

Äganderätten behöver stärkas. De värdefulla marker som undantas från bruk existerar ofta som en följd av ett långsiktigt, ansvarsfullt ägande. Exempelvis behöver tillståndsplikten för avverkning förenklas. Därför är det allvarligt att se hur äganderätten och rätten för markägare att bruka sin skog och mark har angripits under S/MP-regeringen.

Vi tar bort flygskatten, som inte innebär någon större klimatnytta samtidigt som den försvårar möjligheterna till bra kommunikationer utanför storstäderna.

Vi förbättrar jobbmöjligheterna för nyanlända, utökar samhällsorienteringen och inför obligatorisk språkförskola

Att nyanlända integreras i det svenska samhället är centralt för att mota utanförskap. Jobb och språk är avgörande delar, men det måste också vara tydligt hur vårt samhälle fungerar och vilka värden det bygger på.

Vi förbättrar jobbmöjligheterna för nyanlända, utökar samhällsorienteringen och inför obligatorisk språkförskola för nyanlända barn. Vi stärker undervisningstiden i skolan och föreslår fler kvalificerade lärare till utsatta områden. Skolan ska vara en språngbräda för social rörlighet som gör att alla barn får samma livschanser.

Vår budget erbjuder en ny riktning för Sverige. Nu har Sverige möjlighet att få på plats viktiga reformer för jobb och tillväxt. Nu kan vi få fler poliser och ett rejält tillskott till välfärden. Nu kan pensionärer som byggt landet få den skattesänkning de så väl förtjänar. Nu får riksdagen chansen att ta ställning för kortare vårdköer och bättre integration. Nu kan Sverige rustas inför att konjunkturen vänder.

Vi gör det vi lovat våra väljare och lägger fram en budget för ett Sverige som håller ihop.

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson (M)
Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD)

Orginal artikel från Aftonbladet

Riksdagen sa ja till M och KD:s budgetförslag

Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.

Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.

Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena

Hela debatten

Elisabeth Svantesson (M) Tid: 01:07 - 11:21

Hektiskt schema för Sofia (från STO tidningen)

NYHETER
Det är tre månader sedan valet och fortfarande har landet ingen regering. Men i riksdagen arbetar ledamöterna på. En av dessa är Sofia Westergren (M), före detta kommunalråd för Stenungsund, med plats 336 i riksdagen.

Sofia Westergren, 44 år, har varit politiskt aktiv inom kommunpolitiken sedan 2010. Efter en turbulent senaste mandatperiod inom det egna partiet blev hon nominerad till riksdagen och när väljarna sagt sitt räckte rösterna till en plats. Hon vill göra regionens röst hörd på riksnivå och har bland annat varit med och tagit fram åtta motioner, var av några med lokal koppling.

– Jag vill verkligen värna min lokala förankring och kommer jobba för frågor som berör Stenungsund och Tjörn. Jag tycker däremot det är tråkigt att Orust inte hör till vår valkrets, men de ligger ju i vår region så de gynnas av frågorna jag vill driva också.

Hon är uppvuxen i Ucklum där hon fortfarande bor kvar tillsammans med sin familj. Hennes nya uppdrag innebär en stor förändring för henne själv och hennes närmaste. Varje måndag tar hon tåget till Stockholm och blir kvar till sen torsdagskväll. Hon tycker hon klarar det nya livet bra och börjar vänja sig vid vid de två vitt skilda liv hon nu lever. Ett på hemmaplan och ett med betydligt tuffare vardagstempo i storstaden.

– Jag absolut är en stolt lantis men trivs väldigt gott med bägge liven. I Stockholm är en helt annan puls och jag kan lugnt säga att där hemma i Ucklum hör jag inte lika ofta sirener. Här i stan bor jag på femte våningen, men det är väldigt tyst och lugnt i huset.

Beslutet att satsa på politiken på riksdagsnivå fattades i samförstånd med familjen.

– Ja, detta är ett gemensamt beslut vi fattat hemma. Hade de inte varit så övertygade om att det blir bra hade det ju inte gått.

När Westergren är på plats i Stockholm blir arbetsdagarna ofta långa med många möten.

– Jag har också varit egenföretagare och är van att arbeta mycket. Det är vanligt att jag hemma i lägenheten sent på kvällen och dagen efter börjar med tidigt frukostmöte. Det är fullt ståhej och dagarna är fullbokade med möten.

Hennes enrummare ligger bara en bit bort från riksdagshuset.

– Ja jag tar en rask promenad dit på en kvart.

Mycket av den första tiden är inskolning, för det är mycket nytt att lära.

– Jag vill vara en närvarande politiker. Det är viktigt att väljarna ser vad jag gör. Jag försöker lägga ut så mycket jag kan på Facebook och min hemsida. Det är en utmaning att vara tillgänglig, men jag vill verkligen det. Just nu som ny vill man ta del av all kunskap. Jag tycker mycket är intressant, men jag hinner ju inte vara med på allt så man måste alltid prioritera.

Hon saknar lite livet som lokal politiker. Hemma i Stenungsund har hon ett stort kontaktnät och hon vill ha fortsatt förankring i hemmakommunen.

– Jag vill vara lika tillgänglig för folk nu. Jag saknar närheten till människor som jag haft innan och man får absolut höra av sig till mig med sina tankar och åsikter precis som tidigare.

Inför uppdraget i riksdagen får ledamöterna kryssa för vilka utskott de helt vill vara med i och de kan även stryka några. Ett av utskotten Sofia Westergren fått plats i är trafikutskottet, vilket hon är extra glad för då hon har erfarenhet i ämnet som tidigare chaufför och egen företagare som åkare.

– Att hamna i trafikutskottet är extra roligt eftersom jag har med mig frågor från det civila och då är man på sin hemmagata. Det var ett av utskotten jag önskat. Vi fick stryka några och försvarsutskottet var ett av de jag strök. Anledningen till det är att i vårt parti finns ett antal personer som är otroligt duktiga på det.

En av motionerna hon står bakom sätter ljuset på en utveckling av Bohusbanan.

– Detta är en hjärtefråga. Den här kommer jag driva på mycket i armkrok med Magnus Jacobsson (KD-politiker från Uddevalla som sitter i samma utskott, reds anm).

Annika Sahlin Ottosson

annika.sahlin@lokaltidningensto.se

Registrering av och handel med upphovsrätt och immateriella rättigheter i Sverige

Mer pengar, snabbare – till upphovsrättsinnehavare…

Det betyder att låtskrivare, till exempel, inte längre behöver vänta upp till 3 år för att få betalt. De får betalt i sin helhet innan sången har avslutats.

Som en av 3 (Sverige, USA och England) stora musikländerna, tar äntligen Sverige tak i problemet.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en åtgärdsplan för att komma till rätta med bristande upphovsrättsregistrering av digitalt innehåll och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att en upphovsrättsregistrering utförs under reglering av de svenska myndigheterna i likhet med befintlig företagsregistrering och handel med företagsaktier och tillkännager detta för regeringen.

Motion 2018/19:998 av Sofia Westergren (M)

Motivering

Vi ser idag framväxten av en consumer-creator-modell där konsumenterna också är skapare av digitalt innehåll. Därmed har de traditionella trösklarna sänkts för skapande och distribution av innehåll, som t.ex. musik och film. Enklaste exemplet är kanske när vi filmar med mobilkameran, lägger till bakgrundsmusik och lägger ut på sociala media.

Idag produceras också mer låtar, filmer, böcker, artiklar och bilder än någonsin tidigare. Till det kommer fenomen som poddar, videospel, 3D-printing och virtual reality, där nya artister och kreatörer drar nytta av öppen, omedelbar och ofta gratis tillgång till massdistribution online. Att få betalt för sin kreativitet är dock få förunnat.

Världens tre ledande popmusikländer är USA, Storbritannien och Sverige. Sverige är en av världens största musikexportörer per capita men vi exporterar även talangerna, inklusive dem bakom plattformar som Spotify och Soundcloud.

Intäktsflödet i musikbranschen går till så att den som spelar/distribuerar musiken rapporterar och betalar royalties till skivbolag, förlag eller collecting societies som behandlar informationen och fördelar till de olika rättighetsinnehavarna efter avdrag för egna omkostnader. STIM och andra collecting societies i Sverige omsätter ca 2 miljarder kronor om året men det är bara en del av branschens omsättning. Som en jämförelse kan nämnas att en musikikon som Max Martin omsatte 172 miljoner kronor 2017, vilket svarar mot en total omsättning på 1,7 miljarder kronor för den musiken.

Max Martin har en god egen kontroll över sina kreativa rättigheter men som filmen Looking for Sugarman exemplifierade finns en enorm marknad som inte regleras av lagstiftarna i olika länder. Globalt uppskattas att runt 70 miljarder kronor om året omsätts i den svarta lådan (dvs royalties utan tydlig eller lätt identifierbar ägare som fastnar hos diverse mellanhänder i branschen). Grundproblematiken handlar om att den här typen av immaterialrättigheter inte har någon officiell registrering, till skillnad från exempelvis bolagsaktier, varumärken eller patent. Det gör att det etablerade skivbolaget kan bevaka sina intressen och få in pengarna medan den enskilde kreatören ofta blir utan.

Hela den globala musikbranschen förväntas växa till 400 miljarder kronor till 2030, drivet främst av strömmad musik som då väntas utgöra tre fjärdedelar av omsättningen. Med tanke på Sveriges ledande roll inom musikindustrin är det ansenliga belopp som idag går statskassan förbi och än mer så i framtiden.

Basen för en rättvis och transparent fördelning av royalties är en lagreglerad och transparent registrering av rättigheter, främst inom den digitala världen. Genom att registrera rättigheten direkt vid skapandet kan man vid eventuella senare rättsfall eller dispyter enkelt redovisa vilka rättigheter som tillhör vilken part.

Administrativt måste detta naturligtvis automatiseras i hög utsträckning. Dagens process, exempelvis för varumärken som tar flera månader, är totalt omöjlig för digitalt innehåll där processen behöver kunna ske på sekunder. Den tekniska lösningen är nyutvecklad och finns redan i testmiljö i Sverige. När väl lagrummet finns är utförandet en aktivitet som lämpar sig väl för marknaden att själv utföra.

Att äga rättigheter till innehåll kan, som synes av exempel ovan, vara mycket lönsamt och därmed finns också en marknad för att handla med rättigheter. Förutsatt att dessa rättigheter har lagskydd.

Reglerade marknader har också fördelen att de begränsar möjligheter till penningtvätt och dylikt. I dagens läge kan man köpa en portfölj med copyrights helt privat och sedan få in vita intäkter i form av royalties. På en reglerad marknad kan man lägga samma krav som exempelvis dagens aktiemarknader. Det är också dagens finansmarknader som kan tjäna som modell för regleringen av handeln med rättigheter.

Genom att vara först med reglering av digitala rättigheter kan Sverige inte bara säkra ett avsevärt framtida skatteunderlag utan också bidra till att kreatörer kan leva på sin verksamhet och fortsätta stärka Sveriges roll på den globala kreativa arenan.

Nomineringsstämma för att besluta om listan till EU-valet

Att synliggöra och motverka slöseri är en överordnad uppgift. Jag är moderat i hjärta och själ och vill inte ha en stor statlig förvaltning med byråkrati som bara sväller och sväller. Sverige har världens högsta marginalskatt och det är inte att respektera varje skattekrona!

Har du några frågor ?

Skicka dom till mig…

Onsdag kväll och förberedelser till Torsdag med träningsvärk

Kvällen avslutas med att vi är några partikollegor som går till biblioteket på NK för att lyssna till Herman Lindqvist som berättar om sin nya bok “Bernadotte”.

Torsdag blir en dag för att jobba undan mail och annan kommunikation, avslutar en sista motion för inlämnade då moderaternas ledamöter ska ha lämnat in dem till partiet denna veckan för genomgång. Jag fick även trevligt besök av en kompis från studietiden. Vi äter lunch i a la cart matsalen vilket var premiär för mig.

På kvällen gruppgympa “core” i riksdagen och har nu träningsvärk i hela kroppen.

Kvällen avslutas med pizza tillsammans med några partikollegor.

Kort möte med partikamrater (Västlänken och bro till Orust)

Ett kort möte i fiket med två partikamrater.

David Josefsson från Göteborg informerade mig och J Rosencrantz om Västlänken och dess historia. Det är bekymmersamt läge med Västlänken som jag försöker förstå alla sidor av. För någon vecka sedan var Lena Erixon, generaldirektören för Trafikverket och träffade Alliansen i TU. Lena beskrev att hon aldrig känt att Trafikverket tidigare känt sig lika ensam i ett infrastrukturprojekt som nu i Göteborg. Kanske får Västlänken bära skuld för mer än bara för själva Västlänken? Tänker här på folks missnöje med korruption, politikerförakt och andra stora infrastrukturprojekt som pågår parallellt med Västlänken.

Jag passade även på att beskriva behovet av en bro mellan fastlandet och Orust, något som Lena Erixon aldrig hört talas om eller kände till.

Måste säga att jag blev mycket förvånad över att denna regionalt så viktiga fråga var helt okänd på högsta nivå.

Bohusbanan – plus kommittémöte i trafikutskottet

Dubbdäck hör inte hemma på tung trafik

Bild: Ulf Blomgren
Bild: Ulf Blomgren

Efter lunch kom Anders Wagner från Västsvenska Handelskammaren och besökte mig. Vi pratade om Bohusbanan och hur viktigt det är att den ska få investeringar till en nödvändig utbyggnad.

Därefter var det kommittémöte i trafikutskottet. Med kommitté menas partiet, så det var vi moderater i TU som träffades i Jessica Rosencrantz kontorsrum. Vi pratade om motioner och den kommittémotion som lades, synd att det denna gång inte blev någon motion från alliansen då C och L valde att stå utanför.

En fråga som jag driver hårt är att dubbdäck inte hör hemma på tung trafik. Dubbdäck har stor miljöpåverkan med ökade mängder vägdamm och förstör vägarna i betydligt högre grad än personbilar.

Lastbilen har dessutom helt andra köregenskaper än en personbil, och ska dubbarna sitta kvar krävs en annan gummiblandning som har andra effekter.

Dessutom skulle det endast drabba Svenska åkare med stora kostnader medan utländska åkare helt slipper undan då det råder dubbförbud i större delen av Europa.

Svenska åkare skulle med en sådan lag även vara förbjudna att köra i övriga Europa, alternativt byta däck före varje gränspassage vilket skulle göra deras konkurrenskraft helt omöjlig.

Vi ska förenkla för svenska åkare och stärka deras konkurrenskraft, inte försvåra. Jag fördjupar gärna resonemanget i denna fråga.

Elbilar och elektrifierade vägar.

Elbilar och elektrifierade vägar.

Onsdag lunch möte där vi fick lära oss om elbilar och elektrifierade vägar.

Klart så finns det ett miljösamband mellan hur elen produceras, men som tur är så är koleldad el en minimerad och övergående produkt. Eldning av kol är farligt och hör inte hemma i en modern värld tycker jag.

Det är även en svårighet med stora batterier och dess klimatavtryck. Bra att man ser på hela produktionen, det blev en hel del information om olika mineraler, dess utvinning och mängd på olika ställen i världen.

Kanske kan vi med tiden se de större vägarna elektrifierade där bilarna laddas under färd, där man sedan vid avfart kan köra ca 15-20 mil på batteri?

Spännande framtid och vi måste ta bilen till en hållbarare framtid.

Bilen är inte bara viktig för individens frihet, utan även en nödvändighet för att vardagen ska fungera på det sätt samhället är uppbyggt.

Jämställdhet i trygghetsnarkomanernas land

Jämställdhet i trygghetsnarkomanernas land

Det är många organisationer och personer som vill informera om olika saker, hearings. Ofta tar det ca en timme under dagen eller så kvällstid under några timmar. Det finns ingen möjlighet att gå på allt och man prioriterat sitt utskotts ämnesområde, men det kan finnas utrymme för att gå på något av nyfikenhet och personligt intresse också.

”Jämställdhet i trygghetsnarkomanernas land” väckte min nyfiket och intresse. Författaren David Eberhard har jobbat i större delen av sitt liv på st Görans sjukhus och nu som överläkare där. Han berättade mycket som är intressant och viktigt att reflektera över.
Vi är flockdjur och följer (för) ofta de som skriker högst, ett känt fenomen. Han stack ut och vågade vara väldigt tydlig i det han sa.

Han visade statistik på löneskillnader mellan kvinnor och män på 0,1%, vilket överraskade många av oss.

Varför är det så?

För att det finns andra som skriker något annat på ett högre sätt. Fakta kan inte överrösta känslor, vi ser det även i politiken på alla plan. Vill vi ha det så är min fundering?

Jag vill det inte.

Varför ökar den psykiska ohälsan. Har det att göra med att Sverige står absolut högst på egetsjälvförverkligandeskalan, att barnen får reda på att de kan bli vad de vill osv?

Vad händer när inte tron blir verklighet? Vi har de kortaste arbetstiden, bästa arbetsmiljön… och ändå klagar svenskarna mest.

Vi är också de mest lättkränkta.

Egen notering här är att vi måste prata mer om uppskattning, tacksamhet och förlåt.

Vaccination mot influensa!

Vaccination mot influensa!

Sjukvården kanske skulle göra studiebesök hos riksdagen hur man kan vaccinera så många som möjligt under en timma. En kö utanför där vi tidigare hade fått anmäla oss för vaccination. Vi blev avprickade och skrev på en hälsointyg. Sedan ombads vi att underlätta så att överarmen kunde blottas så snabbt som möjligt för sprutan. Dörren öppnades, blottad axel, det sticker till i armen, plåster på, öppnar dörren och frågar en kvinna utanför om hjälp att dra upp blixtlåset i ryggen.

Jag gillar effektivitet, känner mig lycklig.

Tyvärr är det för ofta som jag får en tvärtom känsla i den vanliga vården. Har många funderingar kring BVC där det tas för givet att alla har en massa frågor och när man säger att man inte har det så upplever jag att de tycker att man är lite för stressad. Ställer jag en fråga som jag funderar på så händer det för ofta att den ändå saknar svar. Tycker att man ska vara tydligare med frivilligheten om dessa besök, med barn nummer två så rationaliserades dessa besök ner till ett minimum till att omfatta vaccinationer och möjligen om det var något viktigare vikt och längd möte.

Det blev bra variant för min del, vid första barnet så ville man ju så gärna vara en så god mor som möjligt och i det begreppet lade jag felaktigt in alla BVC-besök, resurser som kunde använts bättre även om tanken var god.

Onsdag – morgonpigga LRF kl 07:30!

För mig och partiet är inhemsk matproduktion viktigt.

För mig och partiet är inhemsk matproduktion viktigt och något som behöver utvecklas. Fick reda på att det var Scan som gjorde tallriksmodellen på 70-talet och den är fortfarande gångbar.

Kött är viktigt för oss och vi är många som uppskattar att ha en köttbit på tallriken. Den gångna sommarens väder har inneburit stora påfrestningar för svenska livsmedelsproducenter. Konsekvenserna blir kännbara i år framöver, inte minst för våra köttbönder. Branschen känner en ökad förståelse för vikten av en vital svensk livsmedelsproduktion ur skilda perspektiv, som människors hälsa, minskad klimatpåverkan, ökad självförsörjningsgrad och inte minst för en levande landsbygd och öppna landskap.

Skogsindustrin bjöd in

Tisdag - Skogsindustrin bjöd in

Spännande att höra på allt som är på gång inom skogsindustrin, och att den förda politiken är viktig för att skapa långsiktigt stabilitet så nödvändiga investeringar kan göras. Det är ett problem att äganderätten är urholkad och riskerar att urholkas ytterligare, den måste istället stärkas snarast möjligt. Moderat politik gör skillnad, och även på detta område märks skador med den röda politiken. Vår skogsindustri är väldigt duktiga och i framkant på miljöområdet, vi ska vara stolta och möjliggöra för att mer skog ska kunna gå på export!
Spännande att få känna på KL-trä, dvs korslimmat trä som blir väldigt starkt och hållbart, görs som stora block och kan användas istället för, eller som komplement till betongelement.

Trafikutskottet tidsomställningen

Tisdag -Trafikutskottet tidsomställningen

Tisdag är det Trafikutskottet, och ärendet som tar mest tid är “Tidsomställningen”, vinter- och sommartid.

Lite bakgrund kring tidsomställningen För drygt 100 år sedan införde Sverige sommartid för första gången. Men omställningen från normaltid till sommartid avskaffades redan efter ett år. Det var främst mjölkbönderna som fick minskad mängd mjölk när tiden ändrades. Sedan dess har frågan om tidsomställningen aktualiseras flera gånger och 1980 införde Sverige åter sommartid. Sedan 1996 ställer alla EU-länder om till sommartid under samma tidsperiod.

Nu är frågan uppe inom EU om vilken tid som ska gälla. Som nu, dvs sommartid och vintertid som ställs om i oktober och mars månad

  • Normaltid/vintertid året runt
  • Sommartid året runt

EU-kommissionen har genomfört ett offentligt samråd, där medborgare från de 28 medlemsländerna via internet bjöds in för att ge sin syn på om tidsomställningen bör vara kvar eller inte. Strax under en procent av EU:s befolkning deltog i samrådet, 4,8 miljoner medborgare. Av dem uppger 84% att de vill avskaffa tidsomställningen. Ungefär 56% föredrar permanent sommartid, ca 36% permanent normaltid. Efter närmare undersökning så visade det sig att av de svarande var ca 65% tyskar och ca 1000 st från Sverige. Och här kommer något jag tycker är rätt så häftigt! Min egen FB-undersönkning med ovanstående frågor för en månad sedan är mitt bästa inlägg någonsin med ca 1300 som röstade!! Utfallet blev att 90% vill ha samma tid året runt och övervägande del vill ha sommartid.

Min FB-röstning gav liknande resultat som EU:s officiella, men min FB hade ett större underlag en EU med 300 fler svarande. FB är ett inkluderande, tillgängligt och demokratiskt verktyg, roligt att så många gjorde sig besväret att svara!

För oss som bor på den nedre halvan av Sverige kanske det inte spelar så stor roll egentligen hur det blir, utan det viktiga och överordnande blir att det harmoniseras med våra grannländer. Förstår på dem som bor på den norra delen av Sverige att det här är en viktigare folkhälsofråga. Mörker kan hänga ihop med depressioner och påverkar där är det brist på ljus under vinterhalvåret. Statskontoret har sammanställt material och undersökningar som visar möjligheten på viss negativ hälsoeffekt vid ändring av tidsomställning från nuvarande system. Kossorna som vid mjölkning kunde minska i mjölkmängd hindrar denna effekt om tidsförskjutningen sprids ut under flera dagar. På de större gårdarna som har mjölkningsstationer till sina kor försvinner känsligheten till tiden helt.

Måndag – Åker till Stockholm

Åker till Stockholm under måndag eftermiddag.

Kör en tvätt i den nya tvättmaskinen som inhandlades snart efter att övernattningslägenheten blev tilldelad, så jag slipper släpa smutstvätt fram och tillbaka. Livet i riksdagen har varit svårplanerat efter valet som ny riksdagsledamot, dels att regeringen inte är på plats och dels att man som ny vill vara med på all information och all utbildning för att lära sig så mycket som möjligt.

Dagarna är långa och lägenheten är endast till för just övernattning, och så är det verkligen i mitt fall. Min man gillar inte såpor och skräniga program, utan han föredrar dokumentärer och samhällsnyttiga program vilket jag också föredrar men bland kan det vara avkopplande att rensa hjärnan med något annat.

Svenska Hollywoodfruar, Pressbild 2018. Foto: Daniel Sahlberg
Pressbild 2018. Foto: Daniel Sahlberg

Så nu har jag tittat på Hollywoodfruar i min riksdagslägenhet.