Studieresa i Förintelsens spår

Arrangör: Forum för levande historia
Guiden Christer intervjuar Max.
Guiden Christer intervjuar Max.

En resa som betyder mycket och väldigt berikande för livet. Resan tog oss till platserna Auschwitz, Birkenau och Treblinka, men det var historien och människorna som var det centrala. Försökte förstå detaljerna som gjorde att Max Safir, idag 93 år trots alla odds överlevde.
Att medvetandegöra konsekvenserna av förintelsen är allas vår skyldighet, och för min del fortsätter det arbetet. Återger här några händelser, tankar och reflektioner.

Första stoppet är vid järnvägsstationen utanför Birkenau lägret. Guiden Krister berättar om en kvinna som överlevde men förlorade sin dotter. Forum för levande historia har gjort ett stort insamlingsarbete av berättelser från Överlevande. Ordet Överlevande är viktigt begrepp för dem de berör, de anser sig inte vara överlevare, de vill med det visa att det fanns starka överlevare som ändå dog i förintelselägren. Många historier vittnar om existentiella frågor, varför dog den och den och just jag överlevde?

Nu till historien om kvinnan. Hon beskrev när hon stod i folksamlingen och lugnade sin lilla dotter på 5 år med att hon aldrig skulle släppa flickans hand. När de kom längst fram i kön så slets de isär och kvinnan såg sin lilla flicka bli orolig och fösas iväg av vakterna. Bilderna följde med kvinna och hon blev besatt av att hitta sin flicka efter kriget. Hon åkte till många, många platser för att leta. Kvinnan skrev ner sin berättelse och hängde det i en påse på ytterdörren som sin sista uppgift i livet. Guiden med hjälp av historien ruskade om oss ordentligt, och öppnade sinnena för vad den här resan handlar om.

Husen inne i Birkenau var serietillverkade djurstallar som blev bostad för 700 personer/hus. Ett hus är återbyggt och det var tidigare huset för kvinnor som skulle svältas till döds. Max berättade om skriken ifrån huset. Man förstod kampen för överlevnad. Max återkom till vikten av att organisera maten. Organisera var helt enkelt att komma över mer mat än vad som erbjöds. Det kunde vara förråd, en viss handel förekom och till någon del av varandra. Hamnade någon i sjukstugan så måste man ha någon vän som brydde sig om att komma med vatten eller något att äta. Ingen klarade sig ensam i lägret. Den största anledningen till att inte rymma var att det fanns ingenstans att rymma till. Alla stängde sina dörrar, gränserna är stängda och om någon i en familj rymde så dödades de övriga i familjen, likväl som vänner och den grupp där rymmaren hade ingått. En brutal och hänsynslös kollektiv bestraffning.

Kriget startade långt innan, redan 1939. Max vittnade om slagsmål och att han som judisk pojke gömde sina lockar under mössan för att inte avvika från sina kompisar. Max pappa hade ett sågverk och en dag blev pappan överfallen och fick sitt skägg avklippt. Max berättar om den förnedring pappan kände och som lamslog hela familjen. Sågverket konfiskerades och det har aldrig getts någon ersättning till familjen efter kriget för detta. Max berättade också att han som liten pojke inte fick komma in i butiker och att han fick stryk av sina jämnåriga för att han var jude. Trots detta vill han inte känna sig som mobbad, utan att det var tiden som var sådan. Huset där Max växte upp fanns kvar vid vår resa men det är nog bara en tidsfråga innan det rivs, nyare hus har växt upp i en skarp kontrast mot den äldre bebyggelsen.

Gravplatser besöktes och de håller på att tas över av naturen. Gravar får tas om hand enligt judisk sed men inte restaureras. Gränsdragningen syns vara otydlig men grundtanken är att saker tas om hand kontinuerligt men när naturen har tagit över så är det så. Vi fick frågan om varför judiska gravplatser ser ut som de gör, någon svarade att alla anhöriga är döda så det finns ingen som sköter om gravarna. Guiden korrigerade med att säga att de som skulle skött gravplatserna inte är födda. Fundera, det är värt en reflektion.

Storheten i resan var att få göra den tillsammans med Max och hans fru, hans dotter sedan tidigare äktenskap, tillsammans med Max två barn-barn. Att försöka förstå vidden av hur det påverkar en person som levde i koncentrationsläger i en tid av livet som skulle varit skolgång. Kunskapsglappet av känsloliv som behövs för familjen. Det blev ett markant djup i den kunskapen som var påtaglig eftersom övriga familjemedlemmar var med på resan.

Kriget var slut och Max överlevde även dödsmarschen, kanske tack vare ett par kängor som togs från en död soldat. Samma kängor avkrävdes Max när han kom fram till lägret efter dödsmarschen men en viss byteshandel av mat gjordes trots att vakten som tog kängorna från Max stod långt över honom i hierarkin. Väl framme så var det många som åt ihjäl sig av färskt bröd och kött. Grannar till lägret kom med mat men Max vägde knappt 25 kilo och hade gett upp, och räddningen blev att Max gav sin mat till andra.
Max överlevde och kom till slut till Israel, även om det var krångligt, där träffade han sin fru som också var överlevande från koncentrationslägret. Första barnet föds i Israel men de bosätter sig sedan i Sverige där frunssyster bor.Max Safir
Max jobbar som lastbilsmekaniker och familjen vittnar om att arbetsmoralen är extremt hög hos honom, något som även hans arbetsgivare noterar och det var alltid Max som ringdes ut till behövande lastbilar som stod trasiga oavsett väder eller veckodag. Max sa aldrig nej till arbete.
Efter krigets slut så var det som att de överlevande bar på en skam. Ingen ville ha med dem att göra, de gjorde bäst i att lägga krigets fasor bakom sig och komma vidare i livet så fort de bara kunde. Skammen och en skolgång som ersattes av koncentrationsläger gav mindervärdskomplex, skapade en hård attityd i Max fortsatta liv. Tacksam för berättelsen av episoder från Max familjemedlemmar som vittnar om vilka svårigheter de överlevande möter i sina fortsatta liv, saker som för oss andra annars är självklara. Alla sår som kriget skapar och som aldrig läker.

Judar skulle fördrivas och jagas, hantering av pengar och räntor ansågs smutsigt och därför fick judar sköta dessa sysslor. Att sedan vända helt om och tycka det är fel att just judar som står bakom banker är horribelt, men så var det.
Viktigt att hålla reda på historien och bakgrund till varför saker är som det är. Judar var förpassade till utkanten av städer och helst med ett visst avstånd emellan. En sådan bosättning förstärker VI och DEM känslan. Judar var även förbjudna att ta strategiska och viktiga arbeten.

Sammanfattningsvis gav denna resa en stark insikt av människans ofattbara grymhet, och tankar kring varför detta kan uppstå, och hur vi kan förhindra att detta sker igen.
Ödmjukhet inför sin situation och de fruktansvärda händelser dessa människor upplevt är anmärkningsvärd, jag kan bara säga att de lyckas visa kärlek istället för hat, och det ger hopp om mänsklighetens framtid.

1 KOMMENTAR

  1. Hej Sofia
    Bra att koncentrationslägren uppmärksammas. Men risken är att annat som leder till förtrycket överskuggas. Nazism fanns också i Sverige, på västkusten inte minst. Ucklum vill helst glömma sympatisörerna, ofta knutna till kyrkan. Till och med i naziuniform som heilade då mamman gravsattes. Inom bondeförbundet och stora delar av högern var man dock antinazister. . Forum för levande historia är ett undantag, där två chefer, Eskil Franck och Helene Lööw kommer från Uddevalla. Så även Hagge Geigert som fick betala ett pris för kampen mot nynazismen.

    28 % i Ucklums valkrets röstade med sd 2018 och lika illa är det i grannsocknarna mot öster- och norrut. Extremnassar finns i grannstäderna. Därför är en bred exponering av förtrycket viktigt.

    Tyskland lyckas bättre med att göra upp med sitt förflutna. Det ser jag i samarbetet med vännen Walter Frankenstein 95+, som i likhet med Max Safir inte släpptes in i Palestina utan internerades i brittiska koncentrationsläger på Cypern.

    Se mina skriverier, mera kommer. Walter uppmärksammas i tyska skolor och t o m av förbundspresidenten – men knappt alls i Sverige.
    https://waltherstories.wordpress.com/

    God Jul och Chanuka
    Ingemar

Lämna ett svar till Ingemar Lindmark Avbryt svar

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.